Safari i bäverland

Jag har ju sett misstänkta tecken sen jag flyttade till Åkersberga i februari:

Och sen fick jag se en grannpojkes mobilfilm på någons sena simtur i kanalen. Därefter hörde jag talas om avverkningen vid Trälhavets båtklubb. Fotot till vänster visar hur den skogsskövlingen ser ut, att kapa de fällda björkarna och trava upp en hög av dem har en människa gjort. Men den som behövde sköta om sina tänder och använde träden som tandstickor bor i boet vi ser på de följande två bilderna:

Jag fick mig omtalat skräckhistorier om denna BÄVER som berättas är STOR… Han lär simma upp genom Åkers kanal, ta sig till Prästfjärden, gå i land och vandra över till Domarudden och den lilla sjön, Drängsjön, som finns där omgärdad av motionsspår i ett fredligt strövområde. Här trakasserar han stora träd och fäller dem rakt över stigarna.

En släkting håller till i en av de vattensamlingar som är kvar efter Långhundraledens lite mer västra led:

Vänstra fotot visar en plötslig ansamling pinnar vid sjökanten, stigen stryker nära bredvid och bävande ser jag hålet, mittbilden, och hoppas ingen tittar ut. Vågar man stå kvar vid högen så ser man, förstora fotot till höger, längs kanten flertalet små bråteshögar och längre bort några björkstammar som dragits ut i vattnet. Mycket misstänkt en Castor, eller hur?

P.S. Jag vill inte närmare ange var bona finns, men ut och leta i Åkersbergas fina natur!

Vandringar till Åkersbergas vattenvägar

Jag har berättat för vänner i Malmö att här i Åkersberga når jag inom högst en timmes promenad med hunden alltid fram till en udde vid någon del av Långhundraleden. Här brukar jag rasta, äta ett äpple, ta ett foto och publicera det på sociala medier med frasen Greetings from, etc. 🙂

Närmast är att gå söderut till längst ut i småbåtshamnen, det tar en halvtimme från Slussholmen där jag bor. Här kan man se över Tunafjärden till Näs och de byggnader som tillhör ett utbildningscentrum där. Till vänster börjar Åkers kanal sin vattenväg norrut genom Åkersberga:

Småbåtshamnen Åkersberga

Vandrar jag istället ner till Näs och ut på Näsudden har jag på land ett mysigt litet naturreservat att ströva omkring i, och utsikten därifrån leder vidare söderut ut i Trälhavet:

Trälhavet, Åkersberga

Vänder jag kosan västerut istället hamnar jag vid Storträsket i Gottsunda. Den här vattensamlingen är en rest av en västligare väg för Långhundraleden från Trälhavet via Täljöviken, istället för via Tunafjärden och det som nu är Åkers kanal, och som istället fortsatte norrut via det som vi idag kan se resterna av genom Lillträsket respektive Storträsket och vattenrännorna som tar vid därefter längs golfbanans västra utkant för att slutligen nå Stavaviken vid Norrö. På klippan vid Storträskets östra sida ska Gottsunda fornborg finnas vilken en dag kräver ett besök tror jag:

Storträsket och Gottsunda fornborg.

En timmes promenad rakt norrut från hemmet leder vovven och mig till udden i norr på Norrö och Gavelberget där. Norrö är en egen fin värld för sig att vandra i och slutmålet sådär lite småhemligt. Här ses början på Stavaviken som går ner till vänster söderut medan åt höger bakom udden mynnar Prästfjärden upp från söder. Här vid udden förenas vattendragen norrut i Garnsviken och den fortsatta Långhundraleden:

udden på Norrö, Åkersberga

Vandrar jag längs Prästfjärdens östsida istället på Össebyvägen förbi kyrkan, kan jag vika ner på en väg till Garnsviksbadet, det tar sammanlagt 50 minuter. Här har jag framför mig från vänster Prästfjärden, Norrös udde och bakom den mynningen på Stavaviken:

Garnsviksbadet, Åkersberga

Tittar jag vid badplatsen norrut ser jag Garnsviken och Långhundraledens fortsättning in i Vallentuna kommun. Bye bye vikingaled!:

Garnsviken, Långhundraleden, Åkersberga