Alla behöver mörkret, ljusföroreningar inte kul, inte julbelysningar heller…

Skönt julen är över, eller? Inte är det mörkt längre, i varje fall, utan ett skapt januariljus lyser upp dagen som aldrig förr. Det bästa är att julbelysningarna packats ihop, måste jag säga. Julen 2020 var min första här i Åkersberga och då imponerades jag av mängden julpyntade balkonger, mycket mer sånt här än i Malmö, tycktes det mig. Och första julen var det bara trevligt. Sen blev det lite mer nästa, och vid nästa, som är den senaste, mådde jag tyvärr, förlåt, illa. Det har blivit groteskt, vad finns det av julfrid och dito fröjd i skarpa, grälla, blinkande lampor som kan täcka hela husfasader och stråla rakt in hos grannar? Hur står ni ut?

Själv njuter jag av mörkret och ser med intresse hur den renoverade Slussholmen har fått nedåtriktad armatur fastsatt i räckena och att det som verkade vara tre lampor för att underifrån lysa rakt upp på träd på holmen inte har satts igång, hoppas de aldrig gör det heller. Och att det överhuvudtaget är ljussvagt längs kanalen vilket bara är skönt, ögat vänjer sig och ser mer än om det varit skarpa lampor punktvis, då hade mörkret utanför varit mer kompakt. Det är aldrig svårt att se var man går, men det är också det enda som det behövs hjälp till. Jag är därför tveksam till de här ”fasadbelysningarna” av träd längs kanalen, i rött, grönt och vitt. Det är visst det väldigt tjusigt och roligt spöklikt, för oss människor. Men vi har inte råd att behandla naturen som råmaterial för att skapa egna sagovärldar om det går ut över den förra. Har, till exempel, fladdermössen godkänt detta eller sitter de i träden och svälter ihjäl för de vågar sig inte ut och jaga mat, det blir ju aldrig mörkt…?

(I natt 6-7 februari var det premiär för konstbelysningen på Slussholmen att fungera, hela natten växlade uppåtriktade strålkastare om med att belysa träden i grönt eller blått. Varför? Vattnet vid dämmet är också skarpt upplyst i blått om nätterna, gillar fiskarna det? Suck. Klåfingrigt om ni frågar mig, en katastrof ifall djur- och fiskliv förstörs. Skulle vilja veta!?)

Varför måste mänskan lysa upp sin värld så in i bängen? Trots elkris och domedagsprofetia så nog fanken ska det stråla in i undergången. Vi håller ju, på grund av ljust ljusföroreningar, på att förlora såväl stjärnhimlen som de djur som behöver nattmörker för sin överlevnad, och som vi är beroende av eftersom de utför viktiga pollineringstjänster. Varför är vi som vanligt så självupptaget korkade?

Jag läser Mörkermanifestet, om artificiellt ljus och hotet mot en uråldrig rytm av Johan Eklöf (Natur&Kultur, 2020). Eklöf berättar om det sinnrika samspel som finns mellan djurens beteenden och ljusets växlingar. Han beskriver från havens djup och uppåt, genom årmiljonerna och inifrån våra celler och rent kemiskt hur ljus och mörker styr allt. Ett intrikat system som vi kanske i elfte timmen åtminstone lyckas rädda några smulor av i bästa fall, suck. Eklöf skriver fint och fascinerande om hur det har varit, är och riskerar att bli, en viktig bok!

Det som särskilt sökte mig vid läsningen var den massutrotning av fladdermöss som tyvärr Svenska kyrkan åstadkommit genom sina fasadbelysningar av kyrkor. Eklöf har varit med och inventerat förekomst av fladdermöss i kyrkor i Västergötland vilken har halverats sen fasadbelysning infördes. Så aningslöst, eller hur? Suck. Hur är det då i Österåker? Jag epostade pastoratet och kontakten och svaret jag fick gör att det här blogginlägget dock kan sluta i ett Happy End i detta avseende!

-Vi har ändrat styrkan i fasadbelysningen av Österåkers kyrka och både på den kyrkan och kyrkogården och på kyrkan och kyrkogården i Roslags Kulla har vi anpassat belysningarna. Till exempel har vi mörkerlagt flygstråk för fladdermössen in mot kyrkobyggnaderna, berättar Marie Lönnqvist, fastighetsansvarig vid Svenska kyrkan i Österåker.

Näst i tur att få sin belysning åtgärdad är Ljusterö kyrka och sedan Östra Ryd.

-All belysning av kyrkofasader och på kyrkogårdar, så även vid Garnsvikens begravningsplats släcks numer klockan 23 också, avslutar Marie Lönnqvist.

🙂

Mer oklart vilken sorts journalistik Sveriges Natur bedriver…

Jag gick i fjol med i Naturskyddsföreningen för att kunna vara med på deras här i Österåker jättefina och lärorika utflykter. Klart man vill stödja sånt! Jag får då som medlem fyra gånger om året tidningen Sveriges Natur. Också lärorik och omfattande. Men försåtlig. Det står inte att Naturskyddsföreningen är organ för något särskilt politiskt parti, det står att föreningen ”påverkar politiker och myndigheter”. Det gör den säkert, men utför en kritisk granskning av miljörörelsen, eller dito aktivister kan man inte säga att den gör. Eller kan ge en mer faktakall bild av renskötsel kontra gruvnäring, försvarsmaktens markinnehav kontra behovet av vindkraftverk, etc. Och det är underminerande, en rörelse måste kunna ägna sig åt objektiv analys och självkritik i sin medlemstidning om den senare ska kallas för en journalistisk produkt och den förra frisk och livskraftig

I senaste numret, 3/22, finns under epitetet ”Analys Civil Olydnad” en granskning av vilken inverkan, om någon -och i så fall i vilken riktning, motståndsrörelser av typ Extinction Rebellion har. Denna tvåsidiga artikel andas vara skriven under galgen. Uttryck som används frekvent är ”mer oklart” eller bara ”oklart” och det då i sammanhang som: ”Det är mer oklart vilken effekt som klimataktioner, såsom de som genomförts av Extinction Rebellion, har haft.”. Ha ha, är det inte uppenbart att dessa, så kallade, miljöaktioner gjort folk förbannade och dragit ett smutsigt täcke över allt miljöagerande och därmed snarast minskat intresset hos gemene man att ingå i miljörörelser? Varför inte kolla detta?

Ett annat exempel i ovannämnda artikel är om en teoretisk modell för icke-våldsrörelser går att applicera här eftersom de anförda forskarnas ”teoretiska modell bygger på erfarenheter av motståndskamp mot auktoritära regimer. Det är oklart om den går att applicera på motståndet mot ett fossilbränsleberoende samhälle.”. Men likt förbaskat så är det just som motståndsrörelse den här typen av aktivism gärna jämför sig med. Miljörebellerna drar sig inte för att dra in Mahatma Gandhi och Rosa Park som en av dem. Detta ofog att framställa sig som något de inte är för att platsa i hyllade grupperingar borde granskas.

Vidare: ”Det är oklart om Extinction Rebellion uppfyller kriterierna som identifierats för en framgångsrik motståndskamp.”. Patetisk utsaga, särskilt i en ”Analys”, men det är ont om journalistjobb…
Artikeln avslutas med att en rörelse som Fridays for the future med ”all sannolikhet” skulle ”kunna växa i betydelse om ännu fler engagerar sig aktivt.”. Här råder inga oklarheter…

Det här är pinsamt Sveriges Natur! Att titulera en artikel analys när den inte är annat än en potemkinkuliss för att dölja det som verkligen borde granskas. Som till exempel vem tjänar på att typ Extinction Rebellion beter sig som den gör? Vilka trådar till vilka politiska världsuppfattningar och maktcentra kan dras från ER? Etc.

Som jämförelse kan man i samma tidning gå till den tresidiga artikeln ”Myten om framtidens reaktorer”. Här råder inga oklarheter om någonting utan den gediget faktaspäckade texten mynnar fram i slutsatsen: ”Trots 76 år av misslyckanden dyker ändå idén om snabba reaktorer upp gång på gång som i årets svenska valrörelse.”.
Och när det gäller konflikten mellan samebyar och gruvnäring, som jag inflikade om överst, så i numret dessförinnan, 2/22, finns ett längre reportage ”Striden om gruvan i Kallak”. Inte heller här finns begreppet ”oklart” med utan det är glasklart vad som är bra och vad som är dåligt av renskötsel och gruvbrytning. Men alltså det håller inte att som default skriva skit om gruvdrift ifall man vill ha en fossilfri framtid med grön el, vi kan inte driva elektroniken med renar och sameslöjd utan vi behöver mer metaller än någonsin!

Jag tror Naturskyddsföreningen och Sveriges Natur måste göra en rejäl analys av sina egna ståndpunkter!

Försvarsmakt och demokrati skyddar oss mot Naturskyddsföreningen

Läser i senaste numret av ”Sveriges Natur”, nr. 3/21, huvudorgan för Naturskyddsföreningen, en opinionsartikel för vindkraftens utbyggnad undertecknad av föreningens ordförande Johanna Sandahl och Karin Lexén, generalsekreterare i sagda sammanslutning.
Skribenterna menar att vindkraften måste byggas ut för att vi ska klara klimatomställningen. Vindkraften måste dock klara hållbarhetskrav när det gäller miljöaspekter; det senare kräver därmed att vindkraftverk får spridas över hela landet och byggas både till lands och till havs. Men denna lösning stöter på patrull av två slag vilka Naturskyddsföreningen vill ändra på:

”Ett av de största hindren är Försvarsmaktens möjlighet att helt stoppa vindkraftsetableringar inom sina restriktionsområden. Dessa täcker nästan halva landet, vilket saknar motstycke i Europa. Naturskyddsföreningen anser att restriktionsområden för vindkraft bör avskaffas eller kraftigt inskränkas. Även kommuner har möjlighet att stoppa etableringar utan möjlighet till överklagan, vilket hindrar en betydande utbyggnad varje år. Det krävs en reform av det kommunala vetot för att möjliggöra fler hållbara vindkraftsetableringar och samtidigt öka rättssäkerheten.”

Så var det sagt. Och jag undrar om Putin är medlem i Naturskyddsföreningen? Han kanske ger sitt stöd på annat sätt, i vilket fall måste han tycka det är utmärkt om vindkraftverk kan få nermontera Sveriges försvarskraft. Och sen det andra argumentet från artikelförfattarna, att kommunernas vetorätt ska dras in, åtminstone när det gäller vindkraftsetableringar. De skriver inte ”dras in” utan ”reform”, men jag har svårt att se att de vill utöka kommunernas självbestämmande. Att denna reform dessutom ska: ”öka rättssäkerheten” har George Orwell inte kunnat formulera bättre själv i Djurfarmen.

Ljus som förorening

Slussholmen i Åkers kanal i Åkersberga ska rustas upp, ett omfattande program för att bevara och rusta upp slussanordning, öka säkerhet för människor och förbättra för fiskens vandring. På kommunens hemsida kan man läsa om upprustningen och ombyggnaderna och se drönarfilmer över arbetet.

Bland handlingarna sticker remissvaret av den 10 mars 2021 från Österåkers Naturskyddsförening ut. För här får djuren sin ombudsman och föreningen tar upp hur illa illumineringen av kanalen med omgivning svär sig mot naturhänsyn. Jag får mig en tankeställare för jag älskar hur det ser ut längs vattnet när det är mörkt, som här:

Men det är alltså inte bra. För enligt Naturskyddsföreningen Österåker hindrar trädbelysning fladdermössen att leva sitt nattliv och den vackra blå belysningen av vattnet vid själva slussen förstör för de nattvandrande fiskarna. Så vet man det. Och det är bara att ge sig, tycker jag. Hänsyn mot djurlivet måste vara viktigast, människan har förstört tillräckligt. Naturskyddsföreningen ger dock förslag för att även vi ska kunna nattvandra: belysning som bara aktiveras när vi rör oss längs gångbanorna till exempel. Jag kan också tänka mig att den speciella trolska effektbelysningen sparas till en kväll i veckan eller nått.

Längre ner vid kanalen ståtar några nya husschabrak längs höjden ovanför Centralvägen. På kvällarna ser det ut så här:

Snacka om ljusförorening. Husen sticker ut från berget och det är gattet under byggnaderna som lyses upp med stark vit neonbelysning. Vilket är syftet med att förorena miljön på det här viset?

Ett år som Åkersbergabo och med gemensam tvättstuga…

Så har ett år passerat där min postadress varit Åkersberga. Är fortfarande så nöjd och glad med flytt, en förändring i rättan tid. Precis innan covid-19 stängde tillvaron såsom vi varit vana vid den hade jag råddat klart med alla bestyr i samband med att man ska byta bostad och satt mig på ett tåg genom Sverige från Malmö och hit, en underbar resa som en månad senare antagligen hade varit en skräckfärd…

Jag har här på bloggen redovisat mina upptäcktsfärder i min nya hembygd som jag stortrivs i. Naturen är inte bara fantastisk utan även nära! Jag sålde bilen i Malmö för här behövs den inte, vare sig för att uträtta olika ärenden eller ”komma ut i naturen”. I Skåne har vi en massa åkerfält att passera innan vi själva kan hitta fält att vandra i, men här är det bara att gå rätt ut med en gång! Och alla affärer och olika serviceinrättningar som jag använder mig av, inklusive tågstationen, ligger inom 10 minuters promenad från mitt hem.

Jag har i och för sig upptäckt on-line handeln som verkar finnas för allt från hundmatsproducentens jättesäckar, tack och lov, till hemtransporter från mataffärer, systembolag, bibliotek och apotek om detta skulle behövas och detta hjälper ju till och är suveränt när snön gör det ogörligt eller åtminstone onödigt riskabelt för att ta sig fram på med cykel.
Det kostar från de leverantörer som jag använder, mellan 50 och 150 kronor, att få hem beställda varor så jag hoppas jag giter att återgå till mina egna pedaltrampade hemkörningar när marken är snö- och halkfri igen. Fast inte hundmaten, den får kosta få hemkörd och uppasad!

Att flytta från radhus till lägenhet har också bara varit positivt, men det beror på att jag har världens finaste utsikt över Åkers kanal och bor vid dess park som slingrar sig fram bredvid med vackra rabatter och gräsmattor som inte bara sköts perfekt utan det även på kontorstid måndag-fredag. Inte som hemma i radhusvärlden där grannarna tvunget skulle plocka fram sina elektriska trädgårdsapparater från helvetet och köra dessa länge och omsorgsfullt på helgerna. Började en så inspirerade det tydligen de andra att ansluta sig till bullret. Så skönt slippa den verksamheten! Att klippa gräs, rensa ogräs, odla och se det växa, bla bla, har aldrig roat mig heller. Nä, sitta på en balkong och se prakten från andras flit, det är mycket trevligare!

Att bo i flerfamiljshus igen är helt utan skarv från radhustillvaron ur min horisont, huset är nog bra ljudisolerat och här finns de utrymmen som behövs förutom den egna lägenheten. Som tvättstuga. Och jag tycker det är befriande att inte äga egna sådana vitvaror som tar plats i badrummet och som låter när de används. För att inte tala om när de låter konstigt och man måste kontakta hantverkare… Här har jag tillgång till två stora tvättmaskiner, torktumlare, torkskåp och mangel så här räcker det att jag var fjortonde dag ägnar typ 2-3 timmar åt att tvätta. Det finns även en jättetvättmaskin med dito torktumlare för att köra mattor. Kan inte vara bättre. Jag står inte ens och stryker uppe i lägenheten, mycket bekvämare att när jag ändå är i tvättstugan använda det bräde och järn som redan står framme. Mangeln är i och för sig inget vidare, samma typ som har funnits sen jag var barn. Konstigt det inte har skett någon produktutveckling här, det är ju underbart med nymanglade lakan, men vem orkar mangla när resultatet är bökigt och omständligt att få fram och ändå inte blir bra? Men de förhistoriska fantastiska stenmanglarna klämde ihjäl barn, vibrerade så hus idag antagligen skulle rasa jämte att pjäserna krävde plats som inte finns längre.

När jag första gången skulle tvätta här för ett år sen blev jag rörd över lappen på väggen som förmanade de boende att rensa luddfiltret i torktumlaren. En sån uppmaning hade jag inte sett sen jag flyttade från flerfamiljshuset i Malmö till mitt radhus för nära 30 år sen. Så det var sig likt, jämte utrustningen för övrigt även om tvättmaskinerna numer har en digital display. Det som för mig dock är nytt är att en bokad tid inte är en garant/social överenskommelse/civiliserat omdöme för att tvättstugan då är den bokades att ensam husera i. Utan plötsligt när jag går ner för att tömma torktumlaren så används tvättmaskinen av någon annan. Och då finns det ändå lediga tretimmarspass att boka nära efter min inmutning, men det verkar som om det bara är jag som är sån ordningsfascist? Det gillar jag inte. Utan nu är det jag som också sätter upp arga lappar…

Intressanta processer kring Roslagsbanan

Roslagsbanans sträckning ska förändras: istället för att ha Östra station i Stockholm som sin södra slutstation ska banan från Universitetet gå i en ny tunnel mot först Odenplans tunnelbanestation och sen till nya slutstationen Stockholms tunnelbanecentral.

Förändringarna blir väl främst att Östra station läggs ner helt och hållet och att vi i Österåker-Vallentuna utan byte kan åka direkt till Stockholms C. Men detta ska också betyda, som en del i överenskommelsen mellan de olika aktörerna för det här projektet, att det, till exempel, kommer att byggas 7000 fler bostäder i Österåkers kommun längs med Roslagsbanan, runt stationerna Åkersberga, Åkers Runö, Täljö och Rydbo. Där kommer största förändringen att synas, tror jag.

Intressant att följa processen, såväl den byråkratiska som vad som sker i naturen här i Österåker. Men jag är också nyfiken på om det kommer att betyda något för identiteten att tåget i framtiden går från T-centralen ut till Åkersberga -som om vi var en vanlig förort och inte som nu en lite mer exklusiv roslagsort med egen järnvägsstation i Stockholm. Den som lever får se. 🙂

Just nu är planeringen ute på samråd (15 januari – 8 februari 2021) och det går bra för alla att lämna synpunkter.

Länkar:
Stockholms Lokaltrafik informerar om planering och samrådsförfarandet.

Österåkers kommun informerar om utbyggd infrastruktur och fler bostadshus i samband med Roslagsbanans förändring.

Bevare oss för Tännsjös världsregering!

När fan blir gammal blir han religiös och något annat kan jag inte komma på som bättre kategoriserar filosofen Torbjörn Tännsjös bok Global Democracy, The Case for a World Government (Edinburgh University Press, 2008).

Torbjörn Tännsjö har gjort sig känd som en rakryggad utilitarist som inte väjer för att presentera de mest hårdragna scenarier inom särskilt medicinsk etik. Jag hoppas han har betytt mycket där för det förtjänar han vars böcker inom ämnet är viktiga att ta del av och fundera kring, inte minst för ansvariga inom svensk sjukvård.

Men nu handlar det om hur filosofiprofessorn tänker sig att världen ska komma tillrätta med tre fundamentala problemområden som om de inte löses allting annat egentligen kan kvitta: miljöförstöringen, den orättvisa resursfördelningen mellan människor globalt sett samt hur ska vi få slut på krigen och oroshärdarna och byta ut dessa mot en varaktig fred över hela planeten. I sin bok från 2008 argumenterar Tännsjö att endast en världsregering kan lösa detta. FN funkar inte, mer än för att hjälpa till att organisera genomförandet, inte heller samarbete mellan olika stater räcker för att lösa globala problem. Utan det som krävs är nedrustning i de enskilda länderna till förmån för att endast världsregeringen har försvarsmakt och att det är en världsregering som bestämmer över miljöpolitik, fördelningspolitik och fredsfrågor.

Vägen till att etablera en världsregering går via att alla röstberättigade människor på jorden har en röst vardera för att rösta fram representanter till den styrande församlingen. (Med tanke på hur många fler kineser och indier det finns än så kallade västerlänningar kan ju detta vara en sympatisk tanke till större global demokrati, visst.) Representanterna arbetar sedan suveränt med världsregeringens syfte. 

Tännsjö tycks inte se några problem eller diskrepanser mellan medel och mål. Målet är att planeten får löst tre stora globala problem och medlet för det är en världsregering med övergripande makt över enskilda stater i just dessa frågor. Men tänk om världsregeringens politiska arbete inte leder till att problemen löses? Om delegaterna fattar fel beslut i sakfrågorna? Hur komma tillrätta med en världsregerings tillkortakommanden? Hur kan insyn i en världsregerings arbete och kontroll och jämförelse av verksamheten ske när andra jämbördiga maktapparater saknas? Demokrati är ingen garanti för att de däri fattade besluten är de bästa utifrån till exempel miljöhänsyn, fred och resursfördelning. Är det det senare vi vill ha är säkert en upplyst despoti bättre att sträva efter för att lösa de tre problemen.
En världsregering behöver alltså inte betyda att det blir bättre för folk och klot, det haltar i sambanden mellan orsak och verkan och det är här  jag undrar om Torbjörn Tännsjö blivit religiös på gamla dar. För filosofen argumenterar utifrån en i mitt tycke väldigt naiv syn på att ”folk” vill det bästa för allt och alla, vill ha den rättvisa fördelningen, vill lösa miljöproblem, vill ha fred, etc. Det tror jag inte alls. Jag ser tvärtom fler faror än förtjänster med en världsregering. Som: i en värld med bara en krigsmakt och regering kan ingen räddning finnas vid en statskupp… Den globala mångfalden av olika kulturer löper större risk att inte få sina intressen företrädda vid endast en regering. Vems synsätt och etik ska ha tolkningsföreträde vid tvister i de frågor en världsregering är stadd att lösa? 

Världsregering är en sak, att lösa globala problem en annan. Demokrati gör sig bäst i mindre sammanhang för att bibehålla sin struktur, och vad som är miljöförstöring, fred och orättvist fördelade resurser är inga fysiska fakta utan åskådningar och löses genom överenskommelser människor emellan. Sådant sker bäst på det lokala planet, tror jag. Så snarare fler regeringar och regionala styren för att tillvarata fler åskådningar än färre i de här frågorna.

Sophanteringen var en lite sorglig överraskning!

Vi kan börja med en bild på en trevlig gråtrut som brukar sitta på just den stenen i forsen vid slussen för Åkers kanal:

Men sen måste jag få uttrycka hur förvånad jag blev när jag flyttade hit till Åkersberga och i mitt flerfamiljshus soprum bara fann två sorters kärl: bruna plasttunnor för matavfall och containrar för vad som här kallas för ”hushållssopor”. På stora skyltar inne i soprummet förmanas besökaren att inte slänga ”grovsopor”. Det sistnämnda är allt som inte får plats i en plastpåse för allt som går att kränga ner och dölja i en sån går i praktiken bra att slänga här.

Vi är långt från mitt Malmö där hushållen har att sortera allt som går att återvinna, den rest som inte passar in någonstans kallas ”restavfall”. Det som å andra sidan är för stort för tunnorna respektive tillhör andra sorteringskategorier som möbler, aluminium (värmeljushållarna!), etc, de får man köra till en återvinningsstation med. I carporten i mitt radhus hade jag två stora soptunnor som VA Syd debiterade mig sammanlagt drygt 200 kronor i månaden för i hämtningsavgift. Soptunnorna var vardera indelade i fyra fack för: färgat glas, ofärgat glas, metall, plast, tidningar, kartong, matavfall och restavfall. Man kunde vid tömningsdags även hänga på soptunnorna små behållare för batteri, elektronik och glödlampor, typ.

Min granne råkade sortera fel en gång vilket renhållningsarbetarna såg när de slumpartat lyfter på locken här och var så då tömde de inte hans tunna. Han ringde och klagade och fick besked att ska de komma ut extra för hans tunna kostar det extra. Det tackade han nej till och körde hem till mamma istället med soporna för att få plats till nästa ordinarie tömning. 🙂

Alltså i Malmö är sopor seriösa saker, men att man skulle kastas 20 år bakåt i tiden typ när jag öppnade dörren till soprummet för mitt nya hem, det trodde jag inte. Särskilt inte som det är så fint i mitt kök där förra lägenhetsinnehavaren installerat ett mycket praktiskt och elegant sopsorteringssytem under vasken:

Här har jag i miniformat mina åtta olika sorteringsvanor. Synd det inte finns en fortsättning i flerfamiljhusens soprum eller i enfamiljshusens soptunnor. Jag ser en del lösningar bland några flerfamiljshus, som jag kommit att gå förbi än så länge, att sortera mer än matavfall, men annars verkar matavfall jämte ”hushållssopor och grovsopor” vara den uppdelning som mäktas med. Ute i områdena kan det visst det stå stora containrar för ”tidningar”, men det är väl en rest från svunnen tid då folk prenumererade på en morgontidning…

Vad jag själv gör är att i samband med att jag ska storhandla livsmedel tömmer behållarna på ovan bild och först cyklar till en enskild återvinningsstation med innehållet. Där ser det ut som det också brukar göra i Malmö på såna ställen: överfyllda behållare och nersvinat runt om, suck. Jaja, det blir väl bättre även här! Malmö var först i Sverige en gång i tiden med såväl järnväg som motorväg så mer kvalitativ sopsortering på hemmaplan kanske kommer till Åkersberga också en dag. Låt oss avsluta med en ny trevlig bild från slussen i Åkers kanal. Kan du hitta alla sex storskrakarna? Klicka på bilden så den förstoras!