Liten tramp till Långsjön

Igår var det kanonväder för att cykla: sol, vindstilla och 14 grader. Så det blev en runda:

Från Slussholmen i Åkersberga och västerut till Långsjöns sydspets, sen norrut och höger fram till Sjöbergsvägen, söderut på den längs Garnsviken-Stavaviken och så hem igen!

Jag var nyfiken på Långsjön och fann en trevlig vy vid dess norra slut:

Hit kan jag trampa åter till våren med hopp om att då också kunna se sjöfåglar? Sådana är det få av här, till min förvåning. Änder finns det gott om, men de andra sorterna? I kanalen finns det vintertid storskrakar, de har börjat återvända nu, men annars är det bara änder och så då Arne, hägern. 🙂 Jag har startat en facebookgrupp för oss som tycker om att skåda fågel i Österåker, gå hemskt gärna med och berätta om du har sett något och se foton och få tips! Facebookgruppen Fåglarnas Österåker.

Långsjön är intressant, den har samma långsträckta form från norr till söder som Storträsket och Stavaviken-Garnsviken-Prästfjärden, den kanske också har hängt ihop med vatten norr och söder om som de andra som räknas till Långhundraleden.

Norr om sjön upphör den lilla stugvägen och en enslig traktorstig längs en glänta i skogen tar vid istället. Känns lite kymigt att cykla i småleran här, är det jaktsäsong månne, (bra jag har röd cykelhjälm) finns det vildsvin och älg…

Men till slut når jag civilisationen:

Ett privat flygfält skyltar sin verksamhet och i bakgrunden vajar vindvimpeln. Lidberga flygfält säger Google som samtidigt berättar att jag lämnat Österåker och befinner mig i Vallentuna! Vackert här också, så det är lugnt. 🙂

Framme vid Sjöbergsvägen vidgas utsikten till Garnsviken-Stavaviken och Storholmen:

Sjöbergsvägen ger fin utsikt längs trafikgles landsväg, men ger en också motion. Längtar till nästa tur! Pedal och hälsa!

Cykla i Uppland är verkligen upp och ner…

Jag cyklade igår runt Garnsviken norr om Åkerberga, en tur på 23 km. Det var både givande och jobbigt. Det senare stavas backar som jag inte gillar vare sig om de är för höga att trampa uppför, vilket jag inte gör då går jag, eller susa nerför, vilket gör mig skraj om det går för fort. 59 km/tim är för fort, men det var den hastighet cykeln kom upp i såg jag efter att ha rullat utför den gigantiska skidbacke som Össebyvägen, på östsidan av viken,  antar utseendet av någonstans norr om stenkrossen och söder om Össeby-Garn. Det vill jag inte göra om. Den här breda landsvägen är rälig även på grund av den tunga lastbilstrafiken som dundrar förbi på väg, förmodligen, till och från sten- och grusdepån.

Uppe runt norrsidan av viken är det platt och lugnt, puh. Först innan vägen svänger åt vänster finns Öseby-Garn, en gullig liten by med gammal kyrka och två runstenar, vilka jag får titta närmare på nästa gång jag cyklar dit och då kommer jag västerifrån…

Det enda stoppet jag gjorde på rundturen var för att ta ovan foto, annars var jag allt lite skärrad över vad jag gett mig in på, avklarat störtloppsstup och lastbilar var förskräckande upplevelser, så jag hade inte ro mer än till att cykla vidare. (Men det kom inget mer av  lastbilar och backarna var av mer måttligt slag i fortsättningen, puh.)

Brottby rakt i norr, med den gamla bron över Helgöå, fortsättningen på Långhundraleden norrut, får utforskas nästa gång liksom kyrkoruinen som finns på Garnsvikens västsida strax efter att man svängt ner åt söder vid Brottby på Sjöbergsvägen. Den här vägens backar är av kortare och lägre slag, vilka dock kräver sin cyklist ändå och tack och lov för att vägen är asfalterad. Jag gick uppför alla backar, men cyklade nerför dem. Fast nästa gång ska jag nog gå nerför de flesta av backarna också, vägen är mycket smal och kurvig så man saknar fri sikt framåt och det finns även utfarter från tomter och stigar. Tvärbromsa i backe är ingen höjdare.

Till slut såg jag fina gamla Stora Stava gård och då kände jag mig hemma! 🙂

Vandringar till Åkersbergas vattenvägar

Jag har berättat för vänner i Malmö att här i Åkersberga når jag inom högst en timmes promenad med hunden alltid fram till en udde vid någon del av Långhundraleden. Här brukar jag rasta, äta ett äpple, ta ett foto och publicera det på sociala medier med frasen Greetings from, etc. 🙂

Närmast är att gå söderut till längst ut i småbåtshamnen, det tar en halvtimme från Slussholmen där jag bor. Här kan man se över Tunafjärden till Näs och de byggnader som tillhör ett utbildningscentrum där. Till vänster börjar Åkers kanal sin vattenväg norrut genom Åkersberga:

Småbåtshamnen Åkersberga

Vandrar jag istället ner till Näs och ut på Näsudden har jag på land ett mysigt litet naturreservat att ströva omkring i, och utsikten därifrån leder vidare söderut ut i Trälhavet:

Trälhavet, Åkersberga

Vänder jag kosan västerut istället hamnar jag vid Storträsket i Gottsunda. Den här vattensamlingen är en rest av en västligare väg för Långhundraleden från Trälhavet via Täljöviken, istället för via Tunafjärden och det som nu är Åkers kanal, och som istället fortsatte norrut via det som vi idag kan se resterna av genom Lillträsket respektive Storträsket och vattenrännorna som tar vid därefter längs golfbanans västra utkant för att slutligen nå Stavaviken vid Norrö. På klippan vid Storträskets östra sida ska Gottsunda fornborg finnas vilken en dag kräver ett besök tror jag:

Storträsket och Gottsunda fornborg.

En timmes promenad rakt norrut från hemmet leder vovven och mig till udden i norr på Norrö och Gavelberget där. Norrö är en egen fin värld för sig att vandra i och slutmålet sådär lite småhemligt. Här ses början på Stavaviken som går ner till vänster söderut medan åt höger bakom udden mynnar Prästfjärden upp från söder. Här vid udden förenas vattendragen norrut i Garnsviken och den fortsatta Långhundraleden:

udden på Norrö, Åkersberga

Vandrar jag längs Prästfjärdens östsida istället på Össebyvägen förbi kyrkan, kan jag vika ner på en väg till Garnsviksbadet, det tar sammanlagt 50 minuter. Här har jag framför mig från vänster Prästfjärden, Norrös udde och bakom den mynningen på Stavaviken:

Garnsviksbadet, Åkersberga

Tittar jag vid badplatsen norrut ser jag Garnsviken och Långhundraledens fortsättning in i Vallentuna kommun. Bye bye vikingaled!:

Garnsviken, Långhundraleden, Åkersberga