Bevarandet av natur och jordbruksmark är inte museiverksamhet utan framtid!

15-20 års miljökamp ska nu slutligen bita i gräset har Österåkers kommunfullmäktige tydligen tänkt när den åter klubbade ett beslut att tillåta exploatering av ett unikt markområde i sydöstra Åkersberga: Näs. Förra gången kommunen beslutade överklagades planen vilket vann högre myndigheters gillande, vi får hoppas det blir så denna gången också. Och att Österåkers kommunpolitiker upphör att leva i det förgångna med att tänka på natur och jordbruksmark som något som man kan tänka sig bevara ifall det inte stör mer storstilade planer. Som om det handlade om museal verksamhet och inte att natur och jordbruksmark faktiskt är vår framtid och överlevnad!

Jag klistrar här in diskussionstråden från Facebookgruppen Debattforum för framtidens Österåker när det gäller mina inlägg och från den person som replikerat med sin partifärg vilket gör att jag ser hans inlägg som publika utöver den öppna FB-gruppens.

27/7 skriver jag: ”Heja Österåkers Naturskyddsförening som än en gång överklagat kommunens förfärliga planer att förstöra hela Näsängen. Hoppas den oersättliga våtmarken, naturen för övrigt och kultur- och jordbrukslandskapet där nu får vara ifred. Det går utmärkt att bygga ut Åkersberga någon annanstans, till exempel i närheten av befintlig kollektivtrafik…”

Svar: ”Anna-Mi, man kan ha olika åsikter om det här projektet. Men den beskrivning du ger är inte korrekt, en stor del av Näsängen och naturen nära stranden ska inte byggas bort, utan sparas på ett bra, naturanpassat sätt.
Jämfört med de ursprungliga förslag som förekommit anser vi att det som nu ligger är en bra kompromiss, där omfattande hänsyn tagits till olika krav som tidigare förekommit. Vi får ett mycket fint och välanpassat boendeområde, som också ligger naturnära, det är en stor fördel för kommunens utveckling även utanför de centrala delarna av Åkersberga.
Glenn Viklund (S)”

Jag skriver: ”Tack för svar. Men. När omsorg om natur- och kulturvärden stavas kompromiss har inte bästa fokus anlagts ändå.
Jag flyttade hit från Malmö för några år sen. Och slogs genast av hur rent och fint det var ute på allmänna ytor och vilken vacker trakt jag kommit till. Men jag chockades även av hur Österåkers kommun låg efter när det gällde dels sophantering, dels cykelbanenät. Och nu då hur det kommunpolitiska tänket går när det gäller nybyggnation.
Malmös senaste översiktsplan slår fast att det är förtätning och koncentration som gäller vid bostadsbyggande, inte att öka stadens yta och glufsa i sig mer åkermark. Utan Malmö har siktet inställt på att kunna bygga över rangerbangårdar, motorvägar, förtäta ”miljonprogrammets” områden och bygga bostäder i östra hamnområdet, etc. På det här viset sparas inte bara natur och åkermark utan infrastrukturen vinner också på det vad det gäller kommunikation, väg och vatten, etc.
Kanske en studieresa till Malmö kunde vara en idé för Österåkers politiker?”

Glenn Viklund svarar: ”Studieresor kan säkert vara bra ibland, visst. Olika kommuner har lite olika idéer och kan ibland hitta bra lösningar som härrör från olika platser i landet.
Och visst är det så att en bra grundtanke är förtätning av befintliga områden, när det går att anpassa till de olika krav som alltid ligger i botten för nybyggnationer. Och det är också vad som delvis gjorts i centrala Åkersberga de senaste åren. Också i det fallet inte utan kompromisser, vilket t.ex. det nu aktuella Tuna-projektet är ett exempel på.
Det är dock inte någon nyhet att det just när gäller byggnads/bostadsprojekt så finns också ofta starka åsikter, såväl för som emot såna här projekt och så har det varit också i det här fallet, kanske särskilt med tanke på att jordbruksmark tas i anspråk. I Österåker så behövs mer bostäder och alla kan inte , och ska inte, tillkomma i endast de centrala delarna. Vi är en geografiskt utspridd kommun och som sagt, vår ståndpunkt är att efter allt som varit om detta under bortåt 15 år, är det nuvarande förslaget en bra kompromiss där man försökt ta hänsyn till många olika intressen.
Vi kommer att få en mycket fin, ny stadsdel vad Näsängen beträffar och det ser vi som positivt.”

Jag skriver: ”Stadsdelen skulle säkert bli ”fin”, men på bekostnad av oersättliga värden som skulle gå förlorade. Jordbruksmark och natur är inget att kompromissa om och ha olika åsikter om, etc. Dessa tillhör inte det förgångna som vi, i mån av intresse, vällovligt kan etablera gulliga små reservat för och bevara i en sorts Skansen-anda. Jordbruksmark tillhör framtiden om vi ska överleva!
Så här skriver Malmö stad i sin ”Plan för Malmös gröna och blå miljöer” som är gällande från 2019: ”Malmö ska enligt översiktsplanen utvecklas mot att bli en nära, tät, grön och funktionsblandad stad som bevarar kringliggande jordbruksmark. Samtidigt ska staden fortsätta att bygga upp en stark och funktionell blågrön infrastruktur som gynnar ekosystemtjänster och biologisk mångfald.
Befintliga gröna och blå miljöer behöver därmed värnas och utvecklas, och nya parker, naturområden och träd behöver tillkomma. De gröna och blå miljöerna har en självklar plats i ett Malmö där framtidens invånare kan leva i en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad.”
Mer om jordbruksmarkens betydelse står i Malmö stads Översiktsplan från 2021. Båda dokumenten går att googla på och ladda ner.
Trevlig inspirerande läsning för att uppdatera det kommunpolitiska tänket i Österåker och trevlig helg!”

Debatten fortsätter säkert, men jag stoppar här på bloggen och ger länkar och hänvisningar till vidare läsning:
Facebookgruppen Debattforum för framtidens Österåker
Plan för Malmös gröna och blå miljöer, 2019.
Översiktsplan för Malmö, 2021. En av tre prioriterade inriktningar är ”En nära, tät, grön och funktionsblandad stad”.

Remissvar angående kommunens byggplaner för Näsområdet. Från Österåkers Hembygdsförening, ibland i samarbete med Österåkers Naturskyddsförening. Finns hos kommunen. Sök på: Yttrande över detaljplan för Näsängen, etapp1, 18/11 2020. 
Hänvisning görs där till tidigare svar från ÖHF, och ibland även ÖNF, av den 19/12 2005, 24/4 2006, 8/12 2009, 23/4 2011, 6/3 2012, 20/3 2013, 20/11 2015 och 19/2 2017.
Se även förteckningen på Österåkers Hembygdsförenings hemsida, Äldre remissärenden.
Samt Österåkers Naturskyddsförening: Yttranden och remissvar, planarbeten i kommunen. OBS: Här kan du direkt läsa en del remissvar!

”Vi ser det förödande med exploatering av Näsängen då jordbruksmark försvinner oåterkalleligt.”
(ÖNF i sina remissvar, läs dem på deras hemsida, se ovan!)

Tre trevliga tävlingar i Åkersbergaterrängen

Av en slump finns det i sommar tre trevliga lokala terrängtävlingar i Åkersberga och här får du info om dem:

  1. Hitta ut Österåker. Här ska du med hjälp av en karta leta kontroller runt om i och utanför Åkersberga. I en särskild nerladdad mobilapp markeras lösenorden som står på de sammanlagt 102 kontrollpinnarna som är lite dolt nerkörda här och var.
    Verktyg: Mobilappen Hittaut. Papperskarta som skickats ut till alla hushåll i kommunen och som också kan hämtas på biblioteket i Åkersberga och i Alceahuset. (Karta finns också i appen, men papperskartan har mycket info och ger bättre överskådlighet så den rekommenderas att du skaffar.)
    Tävlingsperiod: 29/4 – 7/11 2021
    Mer info: https://www.orientering.se/provapaaktiviteter/hittaut/osteraker/ På webbsidan har du också karta och kan logga in för att markera lösenord, mindre smidigt än appen, men det funkar.
    Arrangör: Österåkers kommun och Orienteringsklubben OK Österåker
  2. Upptäck Österåker på hjul. Cykla, gå med barnvagn eller rullator eller åk rullstol och liknande och ta dig fram till åtminstone 10 av 22 angivna platser. Där tar du en selfie så man ser dig, vad du rullar fram med och den angivna platsen. OBS: cyklister måste ta de tio platser som i infobroschyren är utmärkt med cykel. (Det missade jag som flängde runt hela Åkersberga under två timmar på min cykel och tog selfies på tio platser, jättenöjd tills jag skulle skicka in fotona och såg att bara en kontrollstation var ett obligatoriskt cykelmål…)
    Verktyg: Rullande transportfordon, kamera, särskild cykelkarta med utprickade fotostationer samt infobroschyr där du ser exakt var och hur fotona ska tas och info hur du ska göra med bilderna.
    Mer info: I kommunhuset Alcea samt på Österåkers bibliotek i Åkersberga och på Ljusterö finns all info i pappersform. Men du kan här:
    Ladda ner infobroschyren och den särskilda cykelkartan med markerade fotoplatser
    Tävlingsperiod: Från maj till 31 augusti 2021
    Arrangör: Naturskyddsföreningen Österåker
  3. Åkersbergaquiz. Frågesportstävling med 12 frågor som handlar om olika fenomen i Åkersberga. Vandra mellan frågestationerna och hitta svaren när dessa finns på plats och ta hjälp av internet när detta behövs för att hitta svaren.
    Verktyg. Du behöver ladda ner och skriva ut frågeformuläret
    Mer info: Allt du behöver veta står på frågeformuläret.
    Tävlingsperiod: Från juni till 1 augusti 2021
    Arrangör: Österåkers Hembygdsförening

Från Runö till Runö

Det kom till Kort från Åkersberga en kommentar till mitt förra blogginlägg om byanamnen runt omkring här. Kerstin Boström undrade om jag visste vad run i Runö betyder? Kan det ha med runstenar att göra? Knappast tänkte jag spontant för sådana finns det bara två av i hela kommunen, men vad betyder då run? Det här får jag undersöka och skriva om på bloggen, bestämde jag och gick och tog ett foto på den stora kullen Runö ifråga, tog en bild på den vackra stenhällen. Föga anade jag att jag hade svaret rakt framför ögonen: Av en slump kom jag att få kontakt med precis rätt person för att ställa denna fråga till: Gudrun Vällfors, lokalhistorisk forskare och författare hemmahörande i Österåker. Gudrun Vällfors ingår i Arbetsgruppen Långhundraleden och medverkar såväl i gruppens publikationer, som skriver egna, se nedan. Boken om Långhundraleden är ett praktverk om natur och geologi från inlandsisens dagar fram till idag, för att nu sammanfatta. Jag kom åt den genom Österåkers Hembygdsförening. Vikingarnas förmodade färdväg från Trälhavet till Uppsala är den röda tråden. Läs den, du lär dig massor! Fina bilder i den också.(Fast till nästa upplaga vill jag ha fler kartor…)
Nytt ljus över Långhundraleden, Arbetsgruppen Långhundraleden, 2011

Gudrun Vällfors egen spaning handlar om var slaget 1026 mellan de tre nordiska rikena, Danmark, Norge och Svitjod, egentligen utspelade sig. Var det vid Helge å i Skåne, som traditionen säger, eller var det, som författaren för fram, i Uppland vid Långhundraledens mynning i Trälhavet? Jag lånade boken idag på biblioteket i Åkersberga, den är slut på förlaget, men finns där. Ska bli spännande ta del av Vällfors forskning!

P.S. Efter genomläsning av nedan bok och diverse vidare studier och korrespondens i ämnet skrev jag en krönika: Trekungaslaget 1026, eller när Knut skulle bortjage nogle slyngelkonger

Tre kungar på Trälhavet, Händelser kring slaget vid den heliga ån 1026, Gudrun Vällfors, Arbetsgruppen Långhundraleden, 2001
Men tillbaka till där jag började detta inlägg: Runö. Gudrun Vällfors berättar att förleden run har att göra med stengrund, från det fornsvenska rön. Hon tipsar mig även om i sammanhanget relevanta lexikon nedan:
Svenskt ortnamnslexikon, red Mats Wahlberg, Språk- och Folkminnesinstitutet, Uppsala 2003 (en andra upplaga kom 2016)
Det här är en uppslagsbok att fastna i, riktigt rolig läsning om varför orter heter som de gör, rätt otroliga förklaringar ibland, så säger jag inte mer. Första upplagan finns att låna på Österåker bibliotek, när jag väl lämnat igen mitt exemplar vill säga!
Länkar: Arbetsgruppen Långhundraleden Österåkers Bibliotek Österåkers Hembygds- och Fornminnesförening

Så här såg det ut runt Krondiket för 70 år sen

Jag har fått tillgång till fyra foton över Krondikets framfart i norra Åkersberga från när det begav sig på 1950-talet. Det intressanta med bilderna är ju såklart vad vi ser runt om diket, och här kanske du, kära bloggbesökare, kan hjälpa mig fylla i texten.
Det är Österåkers Hembygds- och Fornminnesförening som skickat mig fotografierna och gett mig tillstånd att publicera dem. Fotona tillhör alltså föreningen och finns i deras bildarkiv, men än vet jag därifrån bara att fotona är tagna någon gång på 1950-talet. Vem är fotograf, var det något särskilt syfte med bilderna och vad kan man mer säga om det vi ser? Vet du så hör av dig, skicka en kommentar nedan!
Klicka på bilderna så förstoras de!

Krondiket sett mot norr och Husby

Första bilden är lätt, eller hur? Vi ser krondiket komma från höger, norrifrån, och rinna söderut förbi Husby i fonden. Bakom diket till höger om Svinningevägen står den gamla tvättstugan som ännu finns kvar.

Krondiket med utsikt in mot Åkersberga

För andra bilden torde fotografen ha ställt sig vid Husby på första bilden för det här motivet verkar vara mot andra sidan av Svinningevägen och krondikets fortsatta färd söderut, men vägen vi ser gå in till höger är nog inte Näsvägen för krondiket ligger för långt från den vägen i förhållande till hur det är idag, kan det vara en annan väg som inte finns idag? På nutida kartor slutar Furmans väg, som åt söder går ner och ut på Näs, åt norr i en liten tapp strax norr om järnvägen, har den tidigare gått norrut ända upp till Svinningevägen? Den stämmer i så fall som den väg vi ser på fotot.  Är höjden i fonden i så fall slutet på Runöhöjden där det nedanför idag finns glasmästeri och Skärgårdsgymnasiet? Vad är det i så fall för vitt bostadshus längst bort till höger, det står inte kvar idag?

Järnvägen, Roslagsbanan från Åkersberga till Östra station,

Tredje bilden visar väl utsikten från Svinningevägen ner mot Näs, krondikets färd i förgrunden och Roslagsbanans i bakgrunden. 🙂

krondiket, Åkersberga

Fjärde och sista fotot får jag till visar kulverterings- och rörledningsarbeten för krondikets slutresa norrut. Det borde då vara Husbyhöjden till vänster och gollfbanans nuvarande område rakt bakåt. Stämmer? Hör av dig om du vet mer om fotografierna och vad de visar!

Följ Krondikets färd genom Åkersberga av idag!

Domarringen på Norrö -ett riktigt smultronställe

Min senaste lilla vandring gick idag till ett på flera sätt riktigt litet smultronställe. Det finns på Norrö i Åkersberga där du hittar det genom att först hitta till Domarringsvägen som du går så långt du kan åt väster.

Domarringsvägen går nästan ända fram till kullen i fonden på fotot där fornfyndet, den riktiga domarringen, tronar överst, men vägen svänger av åt höger. Så man får fortsätta en bit på stigen istället som följer Blå leden:
Domarringen, Norrön, Åkersberga

Väl framme vid kullen får du leta dig upp genom snåret till den lilla höjden som dock bjuder på stor utsikt:

Domarringen, Norrön, Åkersberga

Här är mysigt att slå sig ner en stund:

Domarringen, Norrön, Åkersberga

Trodde hunden och jag var långt från vimlets yra, men ljudet av en glassbil hördes ändå i fjärran. 🙂

Domarringen, Norrön, Åkersberga

På den lilla platån har man inte bara fin utsikt runt om utan här finns också en liten stensättning (den här är på 6 1/2 meter i diameter), traditionsenligt kallad domarring, från järnåldern. Formationen tjänade antingen som säte för traktens ting där de som bestämde satt och fattade beslut, därav det tilldelade namnet, eller så kan det vara en grav.

Österåkers Hembygdsförening har räddat fornminnet åt eftervärlden genom att överklaga en illa insatt Länsstyrelses påstående att här fanns inget att bevara varvid bygglov skulle kunna utges för området. Föreningen vakade noga i många år över vad som hände från myndigheternas sida och en del misstänkta oegentligheter kunde avslöjas, men nu verkar kampen över och ideella krafter i hembygdsföreningen har gått över till att röja upp på kullen till fromma för fornfyndet. Det är en spännande läsning att ta del av i, till exempel, det här årets utgåvor av Milstolpen, medlemsbladet, där föreningens långa kamp redovisas.
Mer om den här domarringen står också att läsa i Häfte 1, Kulturstigar, utgivna av Österåkers Hembygds- och Fornminnesförening. Där anges skälen till att tro den här domarringen har med tingsplats att göra.
Häftena, fyra stycken, som täcker olika områden i kommunen går att såväl låna som köpa på biblioteket i Åkersberga. Och kan med fördel få plats i en jackficka under vandring och studeras till exempel på plats vid domarringen på Norrö som visade sig vara även ett bokstavligt smultronställe med goda bär växandes bland stenarna.
smultron vid Domarringen, Norrön, Åkersberga

Länk till kommunens tjänsteutlåtanden och ”hela ärendet” om fornfyndets bevarande.
Österåkers Hembygds- och Fornminnesförening

Initiationsriten genomförd!

Idag skaffade jag lånekort på biblioteket och lånade några verk om Österåkers historia utgivna av Österåkers hembygds- och fornminnesförening som jag ju gått med i. Biblioteket huserar i fina lokaler i centrum, och här går det att hämta kartor och köpa broschyrer om bygden, turistbyrån är tydligen nerlagd. Precis som i Malmö kan man reservera utlånade böcker som hör hemma på biblioteken i kommunen, men om jag vill hämta exemplaret här på Åkersbergas bibliotek och boken egentligen bor på bibblan på Ljusterö eller Ingmarsö så får jag betala 10 kronor för att den ros hit. Och då är jag bortskämd med gratis hantering mellan Malmös alla stadsdelsbibliotek.

Än värre om jag hittar boken i grannkommunen Täby, eller i Oslo, det är samma sak och kallas fjärrlån och kostar då 40 kronor. Struntsummor kanske, men det är principen.

Fjärrlånen tar tid också, och de funkar ändå inte från stadsbiblioteket inne i Stockholm. Alternativet är att skaffa lånekort till fler kommuner runt om inklusive Stockholms stad och låna på plats istället. Märkligt. Kollektivtrafiken i länet funkar mycket bättre, ett SL-kort som täcker alla transportslag och kommuner i hela länet och en väldigt bra app att söka resor i och till samma pris som med kortet kunna betala för resan med.
Så borde det funka att låna böcker också, tycker jag, vad tycker du?

Två veckor som Åkersbergabo!

Bildgalleriet visar mina första två veckor som Åkersbergabo. Jag har kunnat konstatera följande:
Det går att inhandla såväl dansk ost som småländska isterband på den matvarukedja jag gillar. Jag bor vid en kanal där bävrar verkar lämna spår av verksamhet jämte frekvent närvaro av storskrakar. Här finns inga speciella tunnor för hundlatrin, men istället vanliga papperskorgar på typ var hundrade meter var jag än är. Trots att jag möter fem gånger fler hundar här än i Malmö finns det nästan inget hundbajs alls på marken vilket det tyvärr gör i Malmö. Så det här med hundlatrintunnor verkar vara irrationellt!?
Jag bor vid slussen av Åkers kanal, mittemot Ekbacken vars ekar lyses upp spöklikt grönt på nätterna. I backen ligger vikingar begravda. Och genom kanalen färdades slavhandlarna…

Historien här är rik, mer om det kommer jag att redovisa. Jag har gått med i Österåkers Hembygds- och Fornminnesförening och varit på mitt första föredrag, mycket intressant. Inte minst varför Trälhavet här utanför heter som det gör, verkar som om Österåker på sin tid var Sveriges svar på Kap Verde!

Allt är nu uppackat och installerat och på balkongen kan min hund ha en egen tittglugg ut om han vill. Nu börjar mitt liv som Åkersbergabo, jättespännande!