Så här såg det ut runt Krondiket för 70 år sen

Jag har fått tillgång till fyra foton över Krondikets framfart i norra Åkersberga från när det begav sig på 1950-talet. Det intressanta med bilderna är ju såklart vad vi ser runt om diket, och här kanske du, kära bloggbesökare, kan hjälpa mig fylla i texten.
Det är Österåkers Hembygds- och Fornminnesförening som skickat mig fotografierna och gett mig tillstånd att publicera dem. Fotona tillhör alltså föreningen och finns i deras bildarkiv, men än vet jag därifrån bara att fotona är tagna någon gång på 1950-talet. Vem är fotograf, var det något särskilt syfte med bilderna och vad kan man mer säga om det vi ser? Vet du så hör av dig, skicka en kommentar nedan!
Klicka på bilderna så förstoras de!

Krondiket sett mot norr och Husby

Första bilden är lätt, eller hur? Vi ser krondiket komma från höger, norrifrån, och rinna söderut förbi Husby i fonden. Bakom diket till höger om Svinningevägen står den gamla tvättstugan som ännu finns kvar.

Krondiket med utsikt in mot Åkersberga

För andra bilden torde fotografen ha ställt sig vid Husby på första bilden för det här motivet verkar vara mot andra sidan av Svinningevägen och krondikets fortsatta färd söderut, men vägen vi ser gå in till höger är nog inte Näsvägen för krondiket ligger för långt från den vägen i förhållande till hur det är idag, kan det vara en annan väg som inte finns idag? På nutida kartor slutar Furmans väg, som åt söder går ner och ut på Näs, åt norr i en liten tapp strax norr om järnvägen, har den tidigare gått norrut ända upp till Svinningevägen? Den stämmer i så fall som den väg vi ser på fotot.  Är höjden i fonden i så fall slutet på Runöhöjden där det nedanför idag finns glasmästeri och Skärgårdsgymnasiet? Vad är det i så fall för vitt bostadshus längst bort till höger, det står inte kvar idag?

Järnvägen, Roslagsbanan från Åkersberga till Östra station,

Tredje bilden visar väl utsikten från Svinningevägen ner mot Näs, krondikets färd i förgrunden och Roslagsbanans i bakgrunden. 🙂

krondiket, Åkersberga

Fjärde och sista fotot får jag till visar kulverterings- och rörledningsarbeten för krondikets slutresa norrut. Det borde då vara Husbyhöjden till vänster och gollfbanans nuvarande område rakt bakåt. Stämmer? Hör av dig om du vet mer om fotografierna och vad de visar!

Följ Krondikets färd genom Åkersberga av idag!

Domarringen på Norrö -ett riktigt smultronställe

Min senaste lilla vandring gick idag till ett på flera sätt riktigt litet smultronställe. Det finns på Norrö i Åkersberga där du hittar det genom att först hitta till Domarringsvägen som du går så långt du kan åt väster.

Domarringsvägen går nästan ända fram till kullen i fonden på fotot där fornfyndet, den riktiga domarringen, tronar överst, men vägen svänger av åt höger. Så man får fortsätta en bit på stigen istället som följer Blå leden:
Domarringen, Norrön, Åkersberga

Väl framme vid kullen får du leta dig upp genom snåret till den lilla höjden som dock bjuder på stor utsikt:

Domarringen, Norrön, Åkersberga

Här är mysigt att slå sig ner en stund:

Domarringen, Norrön, Åkersberga

Trodde hunden och jag var långt från vimlets yra, men ljudet av en glassbil hördes ändå i fjärran. 🙂

Domarringen, Norrön, Åkersberga

På den lilla platån har man inte bara fin utsikt runt om utan här finns också en liten stensättning (den här är på 6 1/2 meter i diameter), traditionsenligt kallad domarring, från järnåldern. Formationen tjänade antingen som säte för traktens ting där de som bestämde satt och fattade beslut, därav det tilldelade namnet, eller så kan det vara en grav.

Österåkers Hembygdsförening har räddat fornminnet åt eftervärlden genom att överklaga en illa insatt Länsstyrelses påstående att här fanns inget att bevara varvid bygglov skulle kunna utges för området. Föreningen vakade noga i många år över vad som hände från myndigheternas sida och en del misstänkta oegentligheter kunde avslöjas, men nu verkar kampen över och ideella krafter i hembygdsföreningen har gått över till att röja upp på kullen till fromma för fornfyndet. Det är en spännande läsning att ta del av i, till exempel, det här årets utgåvor av Milstolpen, medlemsbladet, där föreningens långa kamp redovisas.
Mer om den här domarringen står också att läsa i Häfte 1, Kulturstigar, utgivna av Österåkers Hembygds- och Fornminnesförening. Där anges skälen till att tro den här domarringen har med tingsplats att göra.
Häftena, fyra stycken, som täcker olika områden i kommunen går att såväl låna som köpa på biblioteket i Åkersberga. Och kan med fördel få plats i en jackficka under vandring och studeras till exempel på plats vid domarringen på Norrö som visade sig vara även ett bokstavligt smultronställe med goda bär växandes bland stenarna.
smultron vid Domarringen, Norrön, Åkersberga

Länk till kommunens tjänsteutlåtanden och ”hela ärendet” om fornfyndets bevarande.
Österåkers Hembygds- och Fornminnesförening

Initiationsriten genomförd!

Idag skaffade jag lånekort på biblioteket och lånade några verk om Österåkers historia utgivna av Österåkers hembygds- och fornminnesförening som jag ju gått med i. Biblioteket huserar i fina lokaler i centrum, och här går det att hämta kartor och köpa broschyrer om bygden, turistbyrån är tydligen nerlagd. Precis som i Malmö kan man reservera utlånade böcker som hör hemma på biblioteken i kommunen, men om jag vill hämta exemplaret här på Åkersbergas bibliotek och boken egentligen bor på bibblan på Ljusterö eller Ingmarsö så får jag betala 10 kronor för att den ros hit. Och då är jag bortskämd med gratis hantering mellan Malmös alla stadsdelsbibliotek.

Än värre om jag hittar boken i grannkommunen Täby, eller i Oslo, det är samma sak och kallas fjärrlån och kostar då 40 kronor. Struntsummor kanske, men det är principen.

Fjärrlånen tar tid också, och de funkar ändå inte från stadsbiblioteket inne i Stockholm. Alternativet är att skaffa lånekort till fler kommuner runt om inklusive Stockholms stad och låna på plats istället. Märkligt. Kollektivtrafiken i länet funkar mycket bättre, ett SL-kort som täcker alla transportslag och kommuner i hela länet och en väldigt bra app att söka resor i och till samma pris som med kortet kunna betala för resan med.
Så borde det funka att låna böcker också, tycker jag, vad tycker du?

Två veckor som Åkersbergabo!

Bildgalleriet visar mina första två veckor som Åkersbergabo. Jag har kunnat konstatera följande:
Det går att inhandla såväl dansk ost som småländska isterband på den matvarukedja jag gillar. Jag bor vid en kanal där bävrar verkar lämna spår av verksamhet jämte frekvent närvaro av storskrakar. Här finns inga speciella tunnor för hundlatrin, men istället vanliga papperskorgar på typ var hundrade meter var jag än är. Trots att jag möter fem gånger fler hundar här än i Malmö finns det nästan inget hundbajs alls på marken vilket det tyvärr gör i Malmö. Så det här med hundlatrintunnor verkar vara irrationellt!?
Jag bor vid slussen av Åkers kanal, mittemot Ekbacken vars ekar lyses upp spöklikt grönt på nätterna. I backen ligger vikingar begravda. Och genom kanalen färdades slavhandlarna…

Historien här är rik, mer om det kommer jag att redovisa. Jag har gått med i Österåkers Hembygds- och Fornminnesförening och varit på mitt första föredrag, mycket intressant. Inte minst varför Trälhavet här utanför heter som det gör, verkar som om Österåker på sin tid var Sveriges svar på Kap Verde!

Allt är nu uppackat och installerat och på balkongen kan min hund ha en egen tittglugg ut om han vill. Nu börjar mitt liv som Åkersbergabo, jättespännande!