Etikettarkiv: Roslagsbanan

Tack bäste bloggbesökare för info och länkar om Roslagsbanans historia!

Publicerad den av
Svara

Det rullade in ett epost till min bloggstation:

”Läste på din blogg om tegelbruksspåret, har inte hittat någon bild men på denna bangårdsritning från 1911, ser man åtminstone hur det spåret anslöt till stationen:

På ritningen ser man också hur ”Åkersberga-Trälhavets Järnväg” anslutits i efterhand, mitt på bangården och längst bort från stationshuset. Det förklarar också den skarpa kurva som det är vid stationsutfarten mot Österskär än idag.
Sträckan (Roslags) Näsby – Åkersberga byggdes av ”Södra Roslags Kustbana”, men båda köptes snart upp av Stockholm-Rimbo Järnväg (SRJ), som snart började kalla sig Stockholm-Roslagens Järnvägar.
Vad jag förstår så lades tegelbruket ned redan 1915 så spåret bör bara ha använts i fyra år. Kanske därför det inte fastnat på någon bild.”
Med vänlig hälsning
Leif Broberg i Hägersten

Så roligt med detta gensvar på mitt blogginlägg! Och det kom mer och fler intressanta upplysningar om gångna tiders järnvägstrafik från Leif Broberg. Och här ska också sägas att bangårdsritningen ovan är hämtad från Bangardar.se som är ett bildprojekt Järnvägsmusei Vänner utför på uppdrag av Sveriges Järnvägsmuseum.

I ovan arkiv kan man även, till exempel, ta del av ritningar över andra bandelar inom smalspårstrafiken längs Roslagsbanan.

Sen finns ju Digitalt museum som är ett större samarbetsprojekt mellan olika museer och andra institutioner i Norge och Sverige.
Se vad som kommer upp när du där söker på Roslagsbanan! Exemplet nedan är foto på en så kallad rälsbil (foto Gunnar Ekelund, Spårvägsmuseet)

Eller vad som dyker upp när du söker på: Åkersberga med avgränsning Järnvägsmuseet och Spårvägsmuseet (tack för tipset Leif Broberg!)

Det är lätt att bli nördig när det gäller järnvägshistoria, svårt att sluta kolla när man väl börjat, så akta dig! 🙂

Själv är jag medlem i Tjustbygdens Järnvägsförening och gör ibland utflykter med den i min barndoms rälsbussar som rullar än tack vare entusiasterna i föreningen; gissa om jag trivs med att nu ha tillgång till Roslagsbanan!

Leif Broberg återkom altså med mer data och fina länkar, se nedan, stort tack för det, så roligt när ni som tar del av min blogg hör av er! Tillsammans kan ju Kort från Åkersberga bli riktigt bra:

”På ritningen ser man också hur ”Åkersberga – Trälhavets Järnväg” anslutits i efterhand, mitt på bangården och längst bort från stationshuset. Det förklarar också den skarpa kurva som det är vid stationsutfarten mot Österskär än idag. Åkersberga – Trälhavets Järnväg var nog främst ett tomtbolag, liksom Djursholmsbanan. 
Sträckan (Roslags) Näsby – Åkersberga byggdes av ”Södra Roslags Kustbana”. Initiativtagare och stora aktietecknare var ”godsägare m.fl. personer” . Man kan ju förstå att mjölk, ägg och även fläsk var mycket mer värda om de kunde transporteras till Stockholm på några timmar i stället för på några dagar med häst och vagn. På motsvarande sätt finansierades Stockholm – Rimbo Järnväg (SRJ, invigd 1885) främst av godsägarna i Rimbotrakten.
Äldst var banorna längst i norr som tillkom redan på 1870-talet, Upsala – Lenna Jernväg (”Lennakatten”) och Dannemora – Hargs Jernväg som byggdes för järnbrukens behov av malm och träkol och för transporter av halvfabrikat (tackjärn).
Stockholm – Rimbo Järnväg åtog sig trafikeringen av Södra Roslags Kustbana, Åkersberga – Trälhavets Järnväg och Djursholmsbanan och kom sedan att efterhand köpa upp alla smalspårsbanorna i Roslagen och använde därför marknadsföringsnamnet Stockholm-Roslagens Järnvägar, som störst omfattade Roslagsbanenätet 326 km. 
På 1950-talet övertogs SRJ av staten och blev en del av Statens Järnvägar (SJ). 1972 sålde SJ linjerna söder om Rimbo, som vid det laget bara hade persontrafik, till Storstockholms Lokaltrafik (SL). Av de nordligare linjerna återstår idag bara museibanan Lennakatten vid Uppsala och Dannemora Hargs Järnväg som är ombyggd till normalspår och tillhör Trafikverket.

Den här kartan över Stockholm – Roslagens Järnvägar är klickbar och sedan kan man grotta ner sig i de olika bandelarnas historia.

Om du vill läsa mer, skulle jag rekommendera den här boken: Roslagsbanan 100 år av Storstockholms lokaltrafik, utgiven 1985 av Stenvalls förlag.

Eller den här: Roslagsbanan och bygden: 1885-1985 av Jarneberg, Eric – Ekström, Gert, utgiven 1985 av Täby Hembygdsförening

Roslagsbanan – en tidsresa, utgiven 2021 av Trafik-Nostalgiska Förlaget i samarbete med Roslagsbanans Veterantågsförening. Den innehåller bilder främst från 1970-talet.

Hälsningar
Leif”

I väntan på en cykelväg till Täby hinner Godot före?

Publicerad den av
Svara

Mitt senaste blogginlägg i följetongen vi kan kalla I väntan på en cykelväg till Täby har gett en reaktion från Mårten Thorslund i Österåkers Cykelgrupp. Han har publicerat sin kommentar i facebookgruppen Cykelpendlare Åkersberga och gett mig tillstånd att visa den här på min blogg också, Mårten Thorslund skriver:

”1. Vad tycker Österåkers lokala cykelaktivistgrupp och andra lokala cykelpendlare om beskrivningen av kommunens ambitionsnivå? Hör av er! Mitt svar här är att jag personligen och jag tror jag talar för hela Österåkers cykelgrupp när jag säger att jag/vi tycker det är senfärdigt och svagt agerande av kommunen, undfallande i sitt agerande gentemot markägaren. Vi är fullt medvetna om att expropriering inte är en väg framåt (tydligen är de olagligt att expropriera för cykelväg, men går bra för annan trafikslag, vilket är intressant i sig). Men vad den politiska majoriteten och kommunens förtroendevalda (kommunstyrelsen och Tekniska nämnden inte minst) gör är att agera just svagt, undvikande (vi saknar en dialog trots utskickade enkäter, flertalet mejl inlägg och taggning av ansvariga politiker på sociala medier – så saknar vi svar – och då främst från den politiska majoriteten/styret.”

Gå in på ovan facebooklänk och läs fler kommentarer från Mårten Thorslund och andra som engagerar sig för att få till stånd en vettig cykelbana mellan i första hand Täljö och Rydbo, men även hela vägen därefter till Täby. Läs hur illa det är för barnfamiljer som flyttar till kommunens satsning på nya inflyttningsområden längs Roslagsbanan, se länk nederst, där barnen inte kan cykla till skolan. Arbetsvägen mellan Täljö och Rydbo har beläggning för arbetsfordon, saknar belysning, men har backar som kommunpolitikerna inte själva orkar trampa, i varje fall slöt bara ett fåtal upp för att i aktionsgruppens regi cykla sträckan i somras. Men småbarn ska alltså i mörker på uselt underlag störta utför på väg till skolan, är det tänkt?

Kommunen har en skyldighet att bygga ut kommunen längs med Roslagsbanan för att svara upp mot den kostsamma ändring och satsning som SL och regionen gör av smalspårsbanan med ny dragning och slutstation, etc. Men vem vill flytta dit om det inte går att vare sig för barn eller vuxna -och lådcyklar kommer inte ens igenom avspärrningarna- cykla till Åkersberga eller Arninge!

Sök i Facebook på #cykelvalet2022 så får du upp relevanta inlägg från Österåkers Cykelgrupp om cykelsituationen för pedaltrampare som försöker ta sig fram i tätortens gränstrakter. Nu senast redovisas vad kommunpolitikerna tycker om cykelvillkoren, en enkät skickades nyligen ut med skralt svarsresultat.

Cykelintresset bland kommunpolitikerna verkar såväl i teorin som i praktiken vara erbarmerligt lågt! Kom igen! Hör av dig du som är kommunpolitiker! Vad vill du göra åt situationen? Det är ju valår så vad har du att förlora? 🙂

Se Österåkers Cykelgrupps dokumentation av opinionsarbetet samt de kommunala handlingarna i ärendet cykelväg mellan Österåker och Täby.

Se Österåkers kommuns utbyggnadsplaner längs Roslagsbanan.

Intressanta processer kring Roslagsbanan

Publicerad den av
Svara

Roslagsbanans sträckning ska förändras: istället för att ha Östra station i Stockholm som sin södra slutstation ska banan från Universitetet gå i en ny tunnel mot först Odenplans tunnelbanestation och sen till nya slutstationen Stockholms tunnelbanecentral.

Förändringarna blir väl främst att Östra station läggs ner helt och hållet och att vi i Österåker-Vallentuna utan byte kan åka direkt till Stockholms C. Men detta ska också betyda, som en del i överenskommelsen mellan de olika aktörerna för det här projektet, att det, till exempel, kommer att byggas 7000 fler bostäder i Österåkers kommun längs med Roslagsbanan, runt stationerna Åkersberga, Åkers Runö, Täljö och Rydbo. Där kommer största förändringen att synas, tror jag.

Intressant att följa processen, såväl den byråkratiska som vad som sker i naturen här i Österåker. Men jag är också nyfiken på om det kommer att betyda något för identiteten att tåget i framtiden går från T-centralen ut till Åkersberga -som om vi var en vanlig förort och inte som nu en lite mer exklusiv roslagsort med egen järnvägsstation i Stockholm. Den som lever får se. 🙂

Just nu är planeringen ute på samråd (15 januari – 8 februari 2021) och det går bra för alla att lämna synpunkter.

Länkar:
Stockholms Lokaltrafik informerar om planering och samrådsförfarandet.

Österåkers kommun informerar om utbyggd infrastruktur och fler bostadshus i samband med Roslagsbanans förändring.

Så här såg det ut runt Krondiket för 70 år sen

Publicerad den av
Svara

Jag har fått tillgång till fyra foton över Krondikets framfart i norra Åkersberga från när det begav sig på 1950-talet. Det intressanta med bilderna är ju såklart vad vi ser runt om diket, och här kanske du, kära bloggbesökare, kan hjälpa mig fylla i texten.
Det är Österåkers Hembygds- och Fornminnesförening som skickat mig fotografierna och gett mig tillstånd att publicera dem. Fotona tillhör alltså föreningen och finns i deras bildarkiv, men än vet jag därifrån bara att fotona är tagna någon gång på 1950-talet. Vem är fotograf, var det något särskilt syfte med bilderna och vad kan man mer säga om det vi ser? Vet du så hör av dig, skicka en kommentar nedan!
Klicka på bilderna så förstoras de!

Krondiket sett mot norr och Husby

Första bilden är lätt, eller hur? Vi ser krondiket komma från höger, norrifrån, och rinna söderut förbi Husby i fonden. Bakom diket till höger om Svinningevägen står den gamla tvättstugan som ännu finns kvar.

Krondiket med utsikt in mot Åkersberga

För andra bilden torde fotografen ha ställt sig vid Husby på första bilden för det här motivet verkar vara mot andra sidan av Svinningevägen och krondikets fortsatta färd söderut, men vägen vi ser gå in till höger är nog inte Näsvägen för krondiket ligger för långt från den vägen i förhållande till hur det är idag, kan det vara en annan väg som inte finns idag? På nutida kartor slutar Furmans väg, som åt söder går ner och ut på Näs, åt norr i en liten tapp strax norr om järnvägen, har den tidigare gått norrut ända upp till Svinningevägen? Den stämmer i så fall som den väg vi ser på fotot.  Är höjden i fonden i så fall slutet på Runöhöjden där det nedanför idag finns glasmästeri och Skärgårdsgymnasiet? Vad är det i så fall för vitt bostadshus längst bort till höger, det står inte kvar idag?

Järnvägen, Roslagsbanan från Åkersberga till Östra station,

Tredje bilden visar väl utsikten från Svinningevägen ner mot Näs, krondikets färd i förgrunden och Roslagsbanans i bakgrunden. 🙂

krondiket, Åkersberga

Fjärde och sista fotot får jag till visar kulverterings- och rörledningsarbeten för krondikets slutresa norrut. Det borde då vara Husbyhöjden till vänster och gollfbanans nuvarande område rakt bakåt. Stämmer? Hör av dig om du vet mer om fotografierna och vad de visar!

Följ Krondikets färd genom Åkersberga av idag!