Så. Nu har jag lyssnat färdigt om corona på radion. Nu slog jag efter en vecka med morgon-P1 över till P2 igen för nu kan jag inte göra mer av föranstaltningar, nu får det gå hur det vill för nu vill jag leva innan oron ätit upp mig. Musik maestro!
Sen tog jag en promenad i det sedvanligt soliga och vindstilla vädret (jag kommer som sagt från Malmö och där blåser det) och såg årets första blåsippor, för min del, de växte i en klunga vid Ekbacksvägen. Trevlig måndag!
För att nu fortsätta om hundarna i Åkersberga så verkar de som sagt vara fem gånger fler än i Malmö, men förorenar markerna fem gånger mindre trots att här inte finns särskilda latrintunnor för hundbajs. Kanske just därför? För här finns vanliga papperskorgar på typ var 50 meter istället samt så dyker det understundom upp en stolpe som på fotot: Gratis hundbajspåsar sponsrade av lokala företag som till tack fått förse påsarna med reklamtryck. Är det här jag märker att jag bor i en borgerligt styrd kommun med landets lägsta kommunalskatt?
Cyklat mer än i närområdet har jag inte gjort än, men gått långpromenader på gång- och cykelbanorna och noterar det verkar utmärkt ordnat so far. Jag kommer ju från en av Europas tre bästa cykelstäder: Barcelona, Köpenhamn och Malmö, så jag är kräsen. Lund är det värsta jag vet, till exempel, att cykla i. Men här i Åkersberga verkar det strukturerat och kommunicerat liknande Malmö. Ska bli spännande ta långturer längre fram!
Lika fascinerad varje gång jag får post genom brevlådeinkastet. Sådant har brevbärarna i Malmö fått stopp för sedan länge. Där har en för dem dålig arbetsmiljö bytts ut mot postfack i flerfamiljshusens entréer.Är det här jag märker att jag numer bor i en borgerligt styrd kommun? 🙂
Dagens storskrakar. Trevlig tisdag från oss vid kanalen!
Jag sålde bilen innan jag flyttade från Malmö och hit till Åkersberga och än saknar jag inte den. Jag använde fordonet främst till att ”åka och handla”, ta mig till en simhall samt göra utflykter. Här i Åkersberga har jag nära till allt, jag går rätt ut i utflyktsnaturen, cyklar till stora fina mataffären och tar tåget till Täby och Tibblebadet. Jag har många stigar kvar innan jag vill hitta nya utflyktsmål, men då tror jag SL hjälper mig vidare i så fall. En dag åker jag säkert in till Stockholm också och vandrar i storstadsdjungeln, har konstigt nog inte gjort det än under den månad jag bott här, har haft för mycket jag varit nyfiken på här. Som ortens eget Odenplan vilket är namnet på området där de två gamla transportlederna Centralvägen och Sockenvägen möts. Kan Tjockhult kan vi!
Idag skaffade jag tredje kortet som behövs för en fullödig tillvaro i Åkersberga, men sen är jag nöjd! Nu har jag ett kort för knoppen, ett för kroppen och ett för upptäcktsfärder.
Idag var jag på Tibblebadet i Täby för första gången och det var ju lite nervöst. I Göteborg simmade jag på Valhallabadet och i Malmö körde jag till Burlövsbadet, det har alltid ingått i mitt liv att ha en bra simhall med femtiometersbana. Så hur var det här? Att cykla ner till Roslagsbanan, åka tåg en kvart till Täby och sen promenera bort till badet är helt okey. På vägen hem kan man inom och handla i specialbutiker i Täby centrum vilka inte finns i Åkersberga.
Jag hade läst innan på nätet negativa omdömen om Tibblebadet att det var nerslitet och smutsigt, uppfattningar jag tack och lov inte delade efter dagens besök. Det märks att anläggningen är äldre, bara charmigt. Det var rent och helt och fullt funktionsdugligt. Bra omklädningsrum, bänkar och duschar. Och våtbastun med relaxrummet bredvid är ljuvligt. Femtiometersbassängen är rejäl med fina fönster ut och det var gott om plats i banorna trots sportlov. Det enda jag saknar är en vanlig klocka vid en kortsida så jag kan ta tiden när jag simmar. Och självklart är det lite stressigt att banorna i femtiometersbassängen garanterat bara håller den längden mellan 11.30-12.30, före och efter är bassängen avdelad i 25-meters längder. Det senare står jag inte ut att simma i. Men bassängen används för så många olika sorters aktiviteter så motionssimning 50 meter har inte högsta prioritet.
Så då var jag på banan (sic!) igen, efter att ha flyttat hit, när det gäller simningen. Och böckerna jag lånade på biblioteket om Österåkers historia läser jag flitigt i. SL-kortet kommer att bli biljetten ut till långväga upptäckter. När jag rest upp den summa jag tankade kortet med för ett tag sen kan jag överväga om jag ska skaffa årsgiltighet på kortet för resor inom hela länet: det kostar i så fall för pensionärer 6500 kronor. Det går inte att ha det bättre!
Att ha sålt bilen, som bara i sig kostade 1000 kronor i månaden att ha (skatter, försäkringar, service, garageplats, etc) utan att jag körde en meter och som enbart genom att dra typ 1,2 liter milen (du gissar säkert vilket bilmärke det är) kostade betydligt mer per år än pensionärsårskort på SL att färdas i, och ha flyttat hit till älskad son och barnbarn och svärdotter är det bästa jag har gjort. För att inte tala om att döstädningen nu är avklarad, tack och lov är drömlägenheten jag kunde köpa mindre än mitt hus i Malmö så jag var tvungen att rensa, rensa rensa. Man lyfter för varje pryl, möbel och papper som man gör sig av med. Om 20 år ska jag nog flytta till husvagn…
Idag skaffade jag lånekort på biblioteket och lånade några verk om Österåkers historia utgivna av Österåkers hembygds- och fornminnesförening som jag ju gått med i. Biblioteket huserar i fina lokaler i centrum, och här går det att hämta kartor och köpa broschyrer om bygden, turistbyrån är tydligen nerlagd. Precis som i Malmö kan man reservera utlånade böcker som hör hemma på biblioteken i kommunen, men om jag vill hämta exemplaret här på Åkersbergas bibliotek och boken egentligen bor på bibblan på Ljusterö eller Ingmarsö så får jag betala 10 kronor för att den ros hit. Och då är jag bortskämd med gratis hantering mellan Malmös alla stadsdelsbibliotek.
Än värre om jag hittar boken i grannkommunen Täby, eller i Oslo, det är samma sak och kallas fjärrlån och kostar då 40 kronor. Struntsummor kanske, men det är principen.
Fjärrlånen tar tid också, och de funkar ändå inte från stadsbiblioteket inne i Stockholm. Alternativet är att skaffa lånekort till fler kommuner runt om inklusive Stockholms stad och låna på plats istället. Märkligt. Kollektivtrafiken i länet funkar mycket bättre, ett SL-kort som täcker alla transportslag och kommuner i hela länet och en väldigt bra app att söka resor i och till samma pris som med kortet kunna betala för resan med.
Så borde det funka att låna böcker också, tycker jag, vad tycker du?
En tussilago har slagit ut i rabatten utanför mitt hus i Åkersberga och det måste väl vara rekordtidigt för breddgraden, eller? I Malmö noterar jag hästhov vanligtvis i mars-april, aldrig tidigare. Fotot taget igår, 18 februari, då en granne uppmärksammade mig på denna försynta lilla vän. Fint!
P. S. Igår såg jag även snödroppar för första gången och idag har drös vintergäck vackert slagit ut på en solig sluttning. Men det måste väl vara sent dyka upp först sent i februari?
Bildgalleriet visar mina första två veckor som Åkersbergabo. Jag har kunnat konstatera följande:
Det går att inhandla såväl dansk ost som småländska isterband på den matvarukedja jag gillar. Jag bor vid en kanal där bävrar verkar lämna spår av verksamhet jämte frekvent närvaro av storskrakar. Här finns inga speciella tunnor för hundlatrin, men istället vanliga papperskorgar på typ var hundrade meter var jag än är. Trots att jag möter fem gånger fler hundar här än i Malmö finns det nästan inget hundbajs alls på marken vilket det tyvärr gör i Malmö. Så det här med hundlatrintunnor verkar vara irrationellt!?
Jag bor vid slussen av Åkers kanal, mittemot Ekbacken vars ekar lyses upp spöklikt grönt på nätterna. I backen ligger vikingar begravda. Och genom kanalen färdades slavhandlarna…
Historien här är rik, mer om det kommer jag att redovisa. Jag har gått med i Österåkers Hembygds- och Fornminnesförening och varit på mitt första föredrag, mycket intressant. Inte minst varför Trälhavet här utanför heter som det gör, verkar som om Österåker på sin tid var Sveriges svar på Kap Verde!
Allt är nu uppackat och installerat och på balkongen kan min hund ha en egen tittglugg ut om han vill. Nu börjar mitt liv som Åkersbergabo, jättespännande!
Med kanalen menas Åkers kanal som från den 3 februari 2020 är min nya granne. Jag flyttar då från Malmö, efter 36 år där, till Åkersberga. Från radhus till lägenhet. Den blogg jag länge haft i Malmö, Kort från Kvarnby, är igång så länge jag har besökare till den, och jag kan tänkas uppdatera den med nya inlägg om det historiska Husie vilket varit huvudämnet för den bloggen. Men det är här, med utsikt mot kanalen, som jag kommer att blogga hädanefter. Om vad vet jag inte nu. Men förmodligen om hur det är att byta Malmö mot Åkersberga… Spännande! Välkomna!
Kort från Åkersberga 