Jag har kommit att ha läst några böcker som gör upp med uppfattningar att västerlandet och österns riken skulle ha helt olika erfarenheter av samhälleliga framgångar. Att västerlandet har stått för utveckling och erövringar medan östern vadat i stillastående. Detta är inte sant, men vad är sant då? Jag vill här dela med mig av läsupplevelser av några verk som åtminstone gett mig stora aha-upplevelser.

Den första bok jag läste i ämnet var Orientalism av Edward Said (1978). Den gör upp rejält med begreppet orienten och vänder upp och ner på vem som kallar vem vad och varför. Det är, eller var när boken skrevs, till exempel inte möjligt att läsa ämnet orientalism på österländska universitet -bara på västerländska. Det här för att orienten inte finns i ”orienten”. Detta är ett av västerlandet i maktordningssyfte skapat begrepp. Boken en ögonöppnare som håller än!

Sen läste jag Indiens historia av Sören Wibeck (2014). Och äntligen fick jag rett ut Indiens alla maktturer under 1900-talet med olika portalfigurer samt gått igenom politik, krig och liv från urminnes tider. Detta stimulerande skrivna storverk var även väldigt nyttigt bland annat i att visa på kolonialmaktens grymma utnyttjande och hur detta varit till stort men för Indien och är så än idag. Churchill må ha en hjältegloria när det kommer till hans agerande för Storbritanniens räkning under andra världskriget, men när det gäller Indien var den politik han förde förfärlig!

Därefter plöjde jag William Bernsteins Hur handeln formade världen (2009) som jag redovisar för i blogginlägget innan detta, se länk nederst. Också en bra redogörelse för hur affärerna gick mellan Amerika-Europa-Asien, hur afrikaner förslavades för att arbeta på bomullsfälten eller i silvergruvorna i Amerika; silvret skeppades till Kina för att bytas mot kryddor och siden och bomullen togs till England för att i deras moderna textilindustri spinnas, vävas och färgas och säljas till Indien som inte längre kunde eller ens fick konkurrera med sin textilframställning av äldre modell.

I nästa verk: Västerlandets österländska ursprung av John M. Hobson (2004) kommer de intrikata detaljerna. Engelsmännen hade satt höga tullar på import av färdiga tyger från Indien, men gett sig själva tullfrihet för export av sådana varor dit. Detta gjorde att Indien inte kunde utveckla någon egen textilindustri utan bara exportera råbomull. Detsamma gällde även annan tillverkning i Indien, landet hölls effektivt nere av sin kolonialmakt och hade ingen möjlighet etablera egna industrier i vad det än gällde. Indien skulle leverera råvaror och odla te, men köpa allt annat i princip från England.

Den här sistnämnda bokens stora förtjänst är att obarmhärtigt krossa precis allt vi i västerlandet matats med i vår framgångssaga om vad vi påstås ha uppfunnit från stenåldern och framåt. Ingenting blir kvar mer än möjligen någon produktutveckling här och var. För Kina har varit -ibland tusen år eller mer- före oss i att hitta på verktygen och metoderna användbara i jordbruk, gruvnäring, boktryckarkonst och krigföring, till exempel.

Kina, Japan, det äldre Indien och flera andra riken österut var alla en gång effektiva stormakter som bedrev närmast global handel, utvecklade sina samhällen och snarast såg ner på européerna. Kina var fram till 1800-talet världens största producent och handelsnation, skriver Hobson. Asiaterna var så klart tidigare än västerlänningar också i att segla runt Godahoppsudden och etablera handelskontakter med afrikanska riken, etc.

När det har vänt så ”vi” har gått om österlandet har det ibland varit en fråga om tajming, slump, etc. I varje fall inget som har med den vite mannens överlägsenhet att göra, mer än möjligen när det gäller immunförsvar. Européer förde med sig och introducerade till andra kontinenter sjukdomar lokalbefolkningen där dukade under i.

Tveksamt alltså om Europa betytt något positivt överhuvudtaget för de andra världsdelarna. I alla fall inte som tvärtom. Att britterna, till exempel, kunde genomföra en industriell revolution under 1700-1800 talen berodde på att de tog till sig kinesiska tekniker och idéer. Och så har det alltså varit med allt, verkar det som.
Västerlandets österländska ursprung är den fränaste historiebok jag läst när det gäller att avslöja vedertagen historieskrivning som vilandes på myter och inte fakta. En bladvändare!

Länkar
Smärtsamma insikter man önskar man slapp, -om William Bernsteins Hur handeln formade världen.