I mars 2025 reste jag en vecka till Azorerna och ön San Miguel. Här berättar och tipsar jag om vad jag var med om!

Flyg: Jag köpte online reguljära flygbiljetter med TAP tor Stockholm-Lissabon-Ponta Delgada. TAPs hemsida

Hotell: Jag jämförde på Booking.com olika hotell och höll på att slå till vid ett när jag av en slump kom att läsa recensioner för det hotellet hos en annan organisatör av hotellinformation och som inte verkar ge de deltagande hotellen möjlighet att radera i recensionerna! Ett tips alltså att söka omdömen om boende i flera sådana samlingar!
För foton från hemska bett på kroppen och att förklaringen till varför hotellet bytte sängkläder varje dag (vilket anfördes som något positivt i omdömena på Booking.com) stavades vägglöss gjorde att jag i sista minuten besparades detta. Tack bästa informatörer!

Istället kom jag att tillbringa en vecka i ett av mitt livs bästa hotellupplevelser: Garoupas Inn, beläget vid kanten av Atlanten i Sao Rouqe, en kvarts promenad österut från Azorernas huvudstad Ponta Delgada. Här i detta familjehotell med 8 rum, varav 4 har balkong mot havet det undersköna, boka ett sådant!, har man inte bara ljuvlig utsikt, ett fräscht hotell med allting som det ska vara och frukostar som innehåller det mesta utan här arbetar människor som chosefritt och varmt inkluderar gästen till fullo i sin gemenskap, om man vill! Jag kände det som om jag fått en familj till!
Att komma ”hem” utmattad efter att ha travat omkring och sett en massa vulkaner under dagen och försynt fråga om det kanske fanns något överblivet från frukosten man kunde få köpa -istället för att släpa sig till en restaurang- och mötas av en tallrik av det familjen själva skulle ha till middag jämte upplysningen att maten och vinflaskan på rummet och annat av flaskvatten och kaffe, etc som fanns där kostade ingenting (You’ve already paid for it, sa de. Men det här är inget dyrt hotell! Och vinet var gott! 🙂 ) utan varsegod, det var underbart!
Garoupas Inn

Utflykter: Jag gjorde först en heldagsutflykt för att se vulkaner, vattenfall, ananasproduktion, natur och landskap på den västra delen av San Miguel, ön som jag bodde på. Jag blev rikligt belönad av Into the Wild Azores Toures. En utmärkt guide körde bra och berättade om allt och vi tre som deltog hade en trevlig dag. Vi besökte främst Sete Cidades och Lagoa do Fogo. Lunchen intogs på det förstnämnda stället och det var en populär bufférestaurang där jag fyllde tallriken med kött från gris, lamm och nöt jämte tonfisk och svärdfisk. Det fanns mer…
Wild Azores Toures har många olika sorters utflykter.

Sen blev det en skumpig liten färd med gummibåt från grannbyn Vila Franca do Campo rakt ut till vulkanön med samma namn. Här finns häckande fåglar så det är begränsat hur man får röra sig, men det var spännande ändå att vara på denna pyttelilla ö och se växtligheten och krabborna. En halvdagstur med guide som berättar om öns egenheter och där man kan bestämma med organisatören att bli hämtad, gratis, från valfri plats i Ponta Delgada och sen köras tillbaka för en billig penning.
Azores Whale Watching ordnar även utflykter för att se det som havet är välfyllt av här.

Natur. Jag blev förvånad över att skogen på San Miguel i huvudsak består av japansk ceder! Men så är det även om det skymtar fram lite annat också här och var, som den endemiska Erica azorica eller Araucaria heterophylla som kan bli rejält höga, se bild.
Av andra växter så blommade den endemiska Azores Bellflower, Azorina vidalii.
Av fåglar såg jag gråsparv, rödhake, koltrast, grönsiska, mås, duva, de som Azorerna fått sitt namn efter: glador, som heter acores på portugisiska, samt två endemiska arter: Azorisk bofink, Fringilla coelebs moreletti, och Azorisk forsärla, Moticilla cinerea patriciae. Det fanns andra arter lågt flygande över havet, men jag hade ingen möjlighet identifiera dem. Såg en liten ödla också en gång och det här är jämte kaniner de enda landdjur som finns!

Kultur. Det finns i Ponta Delgada några intressanta museer om arkeologi, nunneklostret, de nio öarnas geologi och över naturhistorian med de obligatoriska samlingarna av uppnålade fjärilar. Men även fina botaniska trädgårdar i huvudstaden som har typ 45000 invånare. Arkitekturen är varierad och det syns tydligt vad som är gammalt -och pittoreskt, vad som är välbärgat, var tjänstefolket bor och vad som kan kallas ett djärvt språng formmässigt. Här finns mer att upptäcka så klart, men raskt vidare till min smaskiga avslutning:

Maten. Fisken är ett måste att prova, men håll i dig vad dyr den är på restaurang! Boca Negra är en höjdare och för mig var det första gången jag även åt den portugisiska nationalrätten bacalhau, saltad torsk. Den intog jag på bistron Louvre Michaelense nere vid ”Stadens portar” i Ponta Delgada och här åt jag även den superba pumnpasoppan samt den oförglömliga citronmarängpajen med pinjenötter, den åt jag två gånger under veckan jag var här. Och vilket trevligt ställe! Personal och vi gäster tycktes behäftade av samma anda som fanns på hotellet vilket möjliggjorde även här intressanta samtal och känslan av att världen är vacker och människan vill gemenskap.

Bilder. 1.Boca Negra med tillbehör. 2.Utbud av fiskar på fiskrestaurang. 3.Pumpasoppan. 4. Silkeshäger i hamnen till Vila Franca do Campo. 5. Azores Bellflower, Azorina vidalii . 6. Krabban Grapsus adscensionis som bara finns på vulkanöar i Atlanten. 7.Två stycken Araucaria heterophylla. 8. Skog av japansk ceder, Cryptomeria japonica, vid vulkansjö. 9. Erica azorica i förgrunden. 10. Azorisk bofink. 11. Azorisk forsärla. 12. Papegojblomma, Strelitzia reginae. 13. Citronmarängpajen den gudomliga! 

Se fler foton här.