Rötterna till den arabiska som talas i Marocko går att finna i landets politiska historia. Berberna anses vara ursprungsbefolkning vars helt egna språk är uppdelat i flera dialekter. Efter den arabiska erövringen av nordafrika på 600-talet kan respektive språk ha kunnat ge avtryck i varandra.
Från 600-talet och framåt har spansk närvaro av olika orsaker varit synlig vid kusterna, främst den mot Medelhavet.
Och slutligen var Marocko ett franskt protektorat under första halvan av 1900-talet.
Sammantaget går det att som turist i landet uppfatta främst franska, men även något av spanska ljudbilder (det senare vid kusterna, min anmärkning) i den dialektala arabiskan, liksom att det även kan pratas ren spanska vid kusterna. Min erfarenhet av årliga besök är också att det går utmärkt att klara sig på franska vid resor i hela landet och det med möten med vitt skilda personkategorier.
Vad det gäller berberdialekternas påverkan i den marockanska arabiskan är det nog svårt att finna sådana lämningar utan kunskap i berbernas språk. Se min informants svar. Jämte tvärtom. Men att utbytet ska vara fallet vittnar Wikipedia: ”berberdialekterna numera (har) tagit in ett mycket stort antal arabiska lånord. Påverkan har också skett i andra riktningen, på de maghrebarabiska dialekterna.”.

Samtal med informant.
Jag träffade min uppgiftslämnare första gången under en fika ”på stan” i Stockholmstrakten i november 2024 och ställde då nedan frågor till henne. Svaren lämnas vid respektive punkt jämte att jag vid respektive svar vid behov gör egna funderingar.

Fråga 1: Jag undrar hur – enligt din åsikt! – den marockanska dialekten av arabiska, darija, rent allmänt förhåller sig till andra dialekter och till modern standardarabiska? Kan du säga något om andra egenskaper med marockansk arabiska?
Svar: Informanten menar att darija liknar andra nordafrikanska versioner av arabiska och mest då den dialekt som talas i Algeriet. Men darija ska också ha egna ord och egen betydelse av allmänna arabiska ord. Det talas även en myckenhet ren franska i landet och det finns även mycket franska i darija.
Informanten menar att man i norra Marocko även har plockat upp spanska ord och uttryck. Men om det fanns inlånat ord, uttryck, orddelar, etc från berbernas språk kände inte informanten till.
Kommentar: Min egen upplevelse efter otaliga resor till och i Marocko är också att det talas franska så pass att man klarar sig som turist på enbart det språket. Spanskans närvaro har jag enbart upplevt i kusttrakterna vilket kanske kan förklaras med att Marocko, precis som Spanien, är en fiskenation och att länderna gränsar till varandra över Atlanten och Medelhavet. Det vill säga att det kan finnas ett naturligt utbyte mellan spanska och arabiska här.
När det gäller berbernas språk -som informanten inte visste om det fanns något sådant inflytande i darija av- så kan det kanske jämföras med att vi i svenskan har ord, uttryck och grammatiska enheter från det tyska språket, men att jag inte tror att andra än akut språkintresserade personer är medvetna om detta idag. Tyskan var vårt språks största influens på medeltiden, men allt inlånat därifrån upplevs väl av de flesta numer som genuin svenska. Kanske likadant med det språkliga berberinflytandet som också bör ha många år på nacken, se historien.

Fråga 2: Finns det mer än en dialekt i Marocko? Vem talar vilken? Finns det skillnader mellan hur människor pratar i norr/söder/urban/landsbygd? Talar människor olika på grund av social tillhörighet?
Svar: Informanten slog fast att berber pratar inte arabiska med varandra och att de inte i särskilt hög grad behärskar det språket heller. Och som hon sa: ”Utbildade människor pratar franska!”
När det gäller skillnader mellan hur marockaner talar på darija så angav informanten att man i norra Marocko säger ”anta” (maskulinum av du) till både kvinnor och män, förutom i Casablanca där man vid tilltal traditionellt skiljer på könen i ”anta” och ”anti”.
I norra Marocko hörs -och skrivs det också- enligt informanten ”ق” där det annorstädes hörs (och skrivs) ett vanligt ”ك”. I norra Marocko ska det överhuvudtaget vara framträdande i språkbilden med att bilda ljud långt bak i strupen. I Casablanca däremot stavas och hörs de annars i arabiskan normala k-ljuden gärna som ett ”g” istället.

Fråga 3: När talar du marockansk dialekt i Marocko och när gör du det inte? 
Svar: Informanten talar alltid dialekt när hon talar arabiska.
Kommentar: Informanten som bor i Sverige och talar perfekt svenska uppgav att hon pratar sin arabiska dialekt även när hon träffar sina väninnor som kommer från andra arabiskspråkiga länder. Hon berättade att när de då möts och i samtalet använder ord och uttryck mellan sig som inte alla i gruppen förstår så går de laget runt och frågar de andra vad det som de vill säga heter på respektive dialekt.

Fråga 4: Skiljer det sig hur du pratar arabiska och dialekt på jobbet/i hemmet/med familjen/med vännerna? 
Svar: Nej.

Fråga 5: Kan du ge mig några exempel på hur man rent allmänt uttrycker artighet på darija -med kanske både ord och gester?- och när du vet att detta skiljer sig åt från MSA och andra dialekter av arabiska?
Svar: Informanten redogjorde för den marockanska bjudtraditionen som hon betecknade som ”intensiv”. Vid minsta kalas bjuds och trugas det hela tiden att det ska drickas och ätas mer. De uppmanande ord som då används är Zid! Zid! Zid!, etc. Att säga: ”Zid shrab atei” (min transkribering) är att uppmana till att dricka mer te. Motsvarande för att man vill att gästen ska äta mer -är: ”Zid kull!” Informanten upplever ordvalen som typiska för marockansk arabiska.

Fråga 6: När man på darija uttrycker hövligheter som ber om ursäkt, gratulerar, tackar för något, säger goddag och adjö, etc, säger man då detta på olika sätt, beroende på vem man pratar med?
Svar: Informanten anger att den marockanska dialekten tenderar att dra ihop ord så till exempel ”tafaddal” på arabiska, تفضل!, det låter mer som tfaddal på darij. Ordet används på dialekt för att säga ”Välkommen!”. Är någon ”jättevälkommen” säger man ”Marhabbabik” med betoningen på tredje a:et. Informanten menar att det på icke dialektal arabiska motsvaras av Marhabbanbikum مرحبا بكم.
Annat exempel: ”Trevligt att träffas” = ”tcharft bi maeriftik” (Transkriberingen är informantens.)
Informanten menar rent allmänt att darij hyser många idiomatiska uttryck samt, som tidigare nämnts, frekvent med ljud av typ ”chu”, ”qa” och ”k” vilket hon inte känner igen i lika hög grad i andra arabiska dialekter. Anledning och ursprung är henne okänt.
Fler exempel på lokala varianter är att om man på darij vill säga ”Vad heter du?” till en man respektive en kvinna så säger man:
”Chino ismak/chino smitak (Transkriberingen är informantens.)
Och återigen, påtalar informanten, så uttalas ovan k-ljud som ”q” i norra Marocko, men som ”g” längs kusten. Men informanten hade inget att tillfoga vad det gäller att i övrigt särskilja vad man sa beroende på vem man pratade med.

Fråga 7: Finns det särskilda uttryck på darija för att säga att man gillar något, att något är jättebra, etc?
Svar: Att säga: ”vi är bäst” kan man enligt informanten uttrycka på arabiska i allmänhet med ”! نحن الأفضل ”, (nahno afdal) men på darij säger man ”حنا احسن” (hna ahsan). Transkriberingen är informantens.

Personliga uppgifter om informanten:
Ålder:  38 år
Utbildning: Pågående barnskötarutbildning i Sverige
Arbete: På förskola
Kommer du från stad eller landsbygd: Från en mindre stad i Marocko (Ouazzane).
Vilken del av Marocko kommer du ifrån och var bor du nu: Från nordöstra Marocko, men bor sedan 14 år i Sverige, i Stockholmsområdet.

Hör informanten läsa upp en text du kan följa med i!

Min presentation av mig själv:

Ovan text läses upp på darija av min marockanska informant:

Kommentar
Informanten läste först upp min text såsom jag skrivit den och jag kände igen så gott som allt jag hörde. När uppläsningen sedan skedde på marockansk arabiska försvann i stort sett hela förståelsen från min sida och det trots att jag alltså visste vad hon skulle berätta om. Jag kunde dock höra några rent franska ord, eller åtminstone att darija använder samma franska ord som svenskan för fenomenet balkong (شرفة på standardarabiska).
Efter flera genomlyssningar uppfattar jag fler enstaka ord, som jag känner igen ljudbilden av eller i min text kan se vilket det är och hur det har ändrats. Sammantaget är jag dock tacksam över att jag kan franska för mina fortsatta besök i Marocko.

Källor
Intervju med marockansk informant
Egna erfarenheter av marockansk språkkultur
Wikipedia: Marockos historia, Marockansk arabiska (med lista på vanliga ord och uttryck), Berber, Berberspråk
Hallberg, Anders: Om arabiska, En kort språkvetenskaplig introduktion, 2023. På sidorna 51 och 57-59 ges specifik information om den marockanska dialekten samt några ljud-och ordjämförelser med andra arabiska dialekter.

Fler ljudfiler
Wikipedia, man från Salé i nordvästra Marocko pratar darija. Video.
Qalam Wa Lawh, språkskola i Rabat, intervjuar f.d. eleven Addie Block som på darija berättar om sina språkinlärningserfarenheter. Video.
Anm.: Addie Block är doktorand i lingvistisk arkeologi vid universitetet i Michigan, USA. Hennes hemsida.
Kanske går det också att säga att informantens beskrivning av hur darija rent allmänt låter: ”frekvent med ljud av typ ”chu”, ”qa” och ”k” ”, det gestaltas här i intervjun med Addie Block.

Anna-Mi Wendel, amwwendel@gmail.com
Examensarbete, uppgift 1
24HT – 1AR150 – Arabiskans grunder – 7,5 hp – Växjö – 25%